Sittning och nolleinvigning...
...Igår hade vi en riktigt trevlig kväll. Vi hade sittning för första gången på terminen och det var riktigt lyckat.
Maten var väl i och för sig inte världsbäst, men den var helt ok. Vi fick kyckling och sparris med stuvade grönsaker och rödvinssås. Till desert fick vi kaktus/lime-glass och bär i en liten bägare. Bären var rätt så sura, men den slank ner ändå.
Så var det ju det där talet till kvinnan också. Jag hade ju fått den stora äran redan första dagen att hålla talet till kvinnan. Det blev rätt så uppskattat trots den råa karaktären. Jag hade inte lagt in lika mycket ros som ris när jag skrev så skämten blev kanske lite syrligare än vad det var tänkt, men det blev roligt. De flesta människor uppskattar ironi tror jag. Eftersom du kanske inte var där så tänkte jag att jag skulle vara snäll och dela med mig av alla fina ord om kvinnor som jag skrev till sittningen. Jag hoppas du har humor nog att inte ta illa upp för mina plumpa skämt. Håll tillgodo:
När jag ser ut över den här lokalen så ser jag många vackra, framgångsrika, intelligenta personer som kommer gå långt, både inom näringsliv och inom offentlig sektor. Jag ser även er kvinnor, och det är er som jag fått den stora äran att rikta mig till i det här talet. Jag har lovat Rolle att jag ska praaata lite lååångsammare ikväll för att ingen ska känna sig utanför eller diskriminerad och jag lovar att vara så kortfattad som möjligt.
Det finns alldeles för många vackra saker att säga om er kvinnor för att det ska få plats i ett kort tal på ett par minuter, så det tänker jag inte göra, men jag tänkte att jag åtminstone skulle kunna få nämna några få av de saker som gör er så spännande och beundransvärda. Jag vill med det här talet tacka alla kvinnor för det ni gör när ni gör det. För när ni gör det så är det fantastiskt. Jag bör väl också redan här i början kort understryka hur skönt det känns att veta att ni inte är långsinta av er nu när jag ikväll ska tala fritt från hjärtat och berätta det som alla män härinne tänker men aldrig säger. Det hade jag nog inte vågat göra annars, men "In vino veritas", som man brukar säga. Hursomhelst:
Sedan tidernas begynnelse har kvinnorna alltid stått i centrum för männens uppmärksamhet. De har alltsomoftast visat god välvilja och varit fantastiska att ha att göra med. De lät sig välvilligt och fogligt klubbas i huvudet och släpas med till grottan under järn- och bronsålder för att där säkerställa artens överlevnad och det är något som vi borde ta fasta på, även idag.
Kvinnorna har genom alla tider gjort sitt yttersta för att hjälpa ekonomin framåt. Ni har alltid varit en stor drivkraft och gett entreprenörer och uppfinnare en vilja att upptäcka och utforska nya områden som främjar oss alla. Redan de gamla egyptierna förstod att smink och parfym var något att satsa på så att vi killar skulle ha något vackert att se på och att känna doften av även innan tipslördag och doften av diesel uppfanns. Att ingenting luktar så gott som en kvinna kan nog vem som helst medge. Det är bara synd att man aldrig känner det bakom den där sötsliskiga dimman som omger er vart ni än går. Däremot skulle jag absolut kunna tänka mig att köpa en diesel-parfym till min kvinna om den verkligen var just en diesel-parfym.
Vi skulle inte klara oss utan kvinnor. Hur skulle vi män kunna klara oss utan någon som skötte om oss och gjorde allt kvinnogöra? Vem skulle till exempel vara fyllechaffis åt oss när vi killar ska ta oss hem från krogrundan? Jag litar mer på min kvinna än på mina riktiga vänner i ett sånt läge. Min kvinna kan dricka tolv bärs, rapa som en hel karl och ändå vara som ett spjut på vägen hem. Själv kan jag inte ens cykla rakt efter tre folköl. Och jag kan garantera er att det är få saker som vi uppskattar mer än att ligga och ta det lugnt med er. Mysa och gosa in oss i soffan framför tv:n... medan ni är i köket och fixar mackor och hämtar öl åt oss.
Och utan den där viljan att tjäna oss män som ni har i era gener hade inte heller den verksamhet där de mest oumbärliga tjänster en kvinna kan erbjuda sig göra för en man mot betalning kunnat växa sig så stark. Nu tror ni säkert att jag ska ta upp något riktigt uppenbart som matlagning och städning men jag tänker självklart på saker som att tvätta och diska. Mina skjortor stryker sig inte av sig självt. Det är det en lågavlönad kvinnlig säsongsarbetare på Ali’s kemtvätt i Marieberg som gör så henne vill jag tacka speciellt mycket. Tack för det, Inez. Din insats gör skillnad.
Jag vill också be er att tänka lite extra på ett något allvarligare ämne såhär när vi närmar oss talets slut. Enligt statistik finns det ungefär 2500 vuxna kvinnliga sexarbetare i Sverige vilket rent statistiskt berättar att ungefär 10 av dem borde gå på Örebro Universitet, vilket i sin tur gör det troligt att anta att åtminstone en av dem skulle kunna sitta i det här rummet ikväll. Om hon gör det så vill jag bara säga till henne att... Jag sitter vid bordet här nere på hörnet och mitt mobilnummer finns på facebook.
Efter en längre tid utan ansenligt inflytande lyckades ni kvinnor tillslut kämpa er in i riksdagen. Det är ändå gulligt att ni tror att era möjligheter att påverka de viktiga frågorna ökar bara för att ni får vara med i samma rum när män ska fatta beslut. Kom bara ihåg att det är tystnad som gäller på åhörarläktaren.
Jag vill även rikta ett speciellt tack till den grupp kvinnor som vissa personer lite fult brukar kalla för ”batikhäxor”. Jag tycker att det är starkt att se den intellektuella ”hängpattemaffia” som man ofta syftar på när man talar om just ”batikhäxorna” står så enad även ikväll. Jag har egentligen ingenting illa att säga om någon av er. Utan er hade entreprenörerna aldrig haft någon användning av en uppfinning som push-up bh:n, afrikansk dans hade aldrig fått någon genomslagskraft och böcker som ”Män är från Mars - kvinnor är från helvetet” hade skrivits helt i onödan.
Nu däremot vill jag att alla karlar härinne reser sig upp och förenar sig med mig i en skål för världens alla härliga fruntimmer!
Maten var väl i och för sig inte världsbäst, men den var helt ok. Vi fick kyckling och sparris med stuvade grönsaker och rödvinssås. Till desert fick vi kaktus/lime-glass och bär i en liten bägare. Bären var rätt så sura, men den slank ner ändå.
Så var det ju det där talet till kvinnan också. Jag hade ju fått den stora äran redan första dagen att hålla talet till kvinnan. Det blev rätt så uppskattat trots den råa karaktären. Jag hade inte lagt in lika mycket ros som ris när jag skrev så skämten blev kanske lite syrligare än vad det var tänkt, men det blev roligt. De flesta människor uppskattar ironi tror jag. Eftersom du kanske inte var där så tänkte jag att jag skulle vara snäll och dela med mig av alla fina ord om kvinnor som jag skrev till sittningen. Jag hoppas du har humor nog att inte ta illa upp för mina plumpa skämt. Håll tillgodo:
När jag ser ut över den här lokalen så ser jag många vackra, framgångsrika, intelligenta personer som kommer gå långt, både inom näringsliv och inom offentlig sektor. Jag ser även er kvinnor, och det är er som jag fått den stora äran att rikta mig till i det här talet. Jag har lovat Rolle att jag ska praaata lite lååångsammare ikväll för att ingen ska känna sig utanför eller diskriminerad och jag lovar att vara så kortfattad som möjligt.
Det finns alldeles för många vackra saker att säga om er kvinnor för att det ska få plats i ett kort tal på ett par minuter, så det tänker jag inte göra, men jag tänkte att jag åtminstone skulle kunna få nämna några få av de saker som gör er så spännande och beundransvärda. Jag vill med det här talet tacka alla kvinnor för det ni gör när ni gör det. För när ni gör det så är det fantastiskt. Jag bör väl också redan här i början kort understryka hur skönt det känns att veta att ni inte är långsinta av er nu när jag ikväll ska tala fritt från hjärtat och berätta det som alla män härinne tänker men aldrig säger. Det hade jag nog inte vågat göra annars, men "In vino veritas", som man brukar säga. Hursomhelst:
Sedan tidernas begynnelse har kvinnorna alltid stått i centrum för männens uppmärksamhet. De har alltsomoftast visat god välvilja och varit fantastiska att ha att göra med. De lät sig välvilligt och fogligt klubbas i huvudet och släpas med till grottan under järn- och bronsålder för att där säkerställa artens överlevnad och det är något som vi borde ta fasta på, även idag.
Kvinnorna har genom alla tider gjort sitt yttersta för att hjälpa ekonomin framåt. Ni har alltid varit en stor drivkraft och gett entreprenörer och uppfinnare en vilja att upptäcka och utforska nya områden som främjar oss alla. Redan de gamla egyptierna förstod att smink och parfym var något att satsa på så att vi killar skulle ha något vackert att se på och att känna doften av även innan tipslördag och doften av diesel uppfanns. Att ingenting luktar så gott som en kvinna kan nog vem som helst medge. Det är bara synd att man aldrig känner det bakom den där sötsliskiga dimman som omger er vart ni än går. Däremot skulle jag absolut kunna tänka mig att köpa en diesel-parfym till min kvinna om den verkligen var just en diesel-parfym.
Vi skulle inte klara oss utan kvinnor. Hur skulle vi män kunna klara oss utan någon som skötte om oss och gjorde allt kvinnogöra? Vem skulle till exempel vara fyllechaffis åt oss när vi killar ska ta oss hem från krogrundan? Jag litar mer på min kvinna än på mina riktiga vänner i ett sånt läge. Min kvinna kan dricka tolv bärs, rapa som en hel karl och ändå vara som ett spjut på vägen hem. Själv kan jag inte ens cykla rakt efter tre folköl. Och jag kan garantera er att det är få saker som vi uppskattar mer än att ligga och ta det lugnt med er. Mysa och gosa in oss i soffan framför tv:n... medan ni är i köket och fixar mackor och hämtar öl åt oss.
Och utan den där viljan att tjäna oss män som ni har i era gener hade inte heller den verksamhet där de mest oumbärliga tjänster en kvinna kan erbjuda sig göra för en man mot betalning kunnat växa sig så stark. Nu tror ni säkert att jag ska ta upp något riktigt uppenbart som matlagning och städning men jag tänker självklart på saker som att tvätta och diska. Mina skjortor stryker sig inte av sig självt. Det är det en lågavlönad kvinnlig säsongsarbetare på Ali’s kemtvätt i Marieberg som gör så henne vill jag tacka speciellt mycket. Tack för det, Inez. Din insats gör skillnad.
Jag vill också be er att tänka lite extra på ett något allvarligare ämne såhär när vi närmar oss talets slut. Enligt statistik finns det ungefär 2500 vuxna kvinnliga sexarbetare i Sverige vilket rent statistiskt berättar att ungefär 10 av dem borde gå på Örebro Universitet, vilket i sin tur gör det troligt att anta att åtminstone en av dem skulle kunna sitta i det här rummet ikväll. Om hon gör det så vill jag bara säga till henne att... Jag sitter vid bordet här nere på hörnet och mitt mobilnummer finns på facebook.
Efter en längre tid utan ansenligt inflytande lyckades ni kvinnor tillslut kämpa er in i riksdagen. Det är ändå gulligt att ni tror att era möjligheter att påverka de viktiga frågorna ökar bara för att ni får vara med i samma rum när män ska fatta beslut. Kom bara ihåg att det är tystnad som gäller på åhörarläktaren.
Jag vill även rikta ett speciellt tack till den grupp kvinnor som vissa personer lite fult brukar kalla för ”batikhäxor”. Jag tycker att det är starkt att se den intellektuella ”hängpattemaffia” som man ofta syftar på när man talar om just ”batikhäxorna” står så enad även ikväll. Jag har egentligen ingenting illa att säga om någon av er. Utan er hade entreprenörerna aldrig haft någon användning av en uppfinning som push-up bh:n, afrikansk dans hade aldrig fått någon genomslagskraft och böcker som ”Män är från Mars - kvinnor är från helvetet” hade skrivits helt i onödan.
Nu däremot vill jag att alla karlar härinne reser sig upp och förenar sig med mig i en skål för världens alla härliga fruntimmer!
Satans trött...
...Sen svensexan i helgen har jag varit skittrött och inte orkat blogga. Det gör jag inte ikväll heller, men jag ska försöka summera kortfattat vad som hänt de senaste dagarna.
I fredags åkte vi upp till min morbrors jobb och kidnappade honom. Han gifter sig nu i helgen som kommer och vi tyckte att det skulle firas med en svensexa, som sig bör. Kvällen blev uppskattad av både honom och oss andra.
Resten av helgen ägnades åt att bli av med den träningsvärk jag ådragit mig efter gocart-åkandet som var en del av svensexan. Jag vet inte om jag någonsin haft ont i de muskler som värkte, för jag visste ta mig fan inte att jag hade dem från första början.
Idag har vi haft en av två repetitionsträffar inför en karaktäriseringsövning som vi ska genomföra på torsdag eftermiddag. Vi har fritt fått välja vem vi ska gestalta ur boken Våld eller ur Ondskan som alla i klassen läst. Själv har jag valt att gestalta en våldtäcktsman ur boken Våld. Det är lite obehagligt, men det är alltid roligare att göra roller som utmanar en och ligger mer långt från en själv än att vara en mr. Goodietwoshoes.
Ikväll har jag suttit och reviderat min text något. Får se om jag kan hålla treminutersgränsen när jag klockar mig imorrn. Nu är det sovtajm.
I fredags åkte vi upp till min morbrors jobb och kidnappade honom. Han gifter sig nu i helgen som kommer och vi tyckte att det skulle firas med en svensexa, som sig bör. Kvällen blev uppskattad av både honom och oss andra.
Resten av helgen ägnades åt att bli av med den träningsvärk jag ådragit mig efter gocart-åkandet som var en del av svensexan. Jag vet inte om jag någonsin haft ont i de muskler som värkte, för jag visste ta mig fan inte att jag hade dem från första början.
Idag har vi haft en av två repetitionsträffar inför en karaktäriseringsövning som vi ska genomföra på torsdag eftermiddag. Vi har fritt fått välja vem vi ska gestalta ur boken Våld eller ur Ondskan som alla i klassen läst. Själv har jag valt att gestalta en våldtäcktsman ur boken Våld. Det är lite obehagligt, men det är alltid roligare att göra roller som utmanar en och ligger mer långt från en själv än att vara en mr. Goodietwoshoes.
Ikväll har jag suttit och reviderat min text något. Får se om jag kan hålla treminutersgränsen när jag klockar mig imorrn. Nu är det sovtajm.
Om tentaångest och annat skoj...
...Nu är den första fasen över. Nu kan det bara bli värre.
Första tentan klarades av i morse och jag tror, ta mig tusan, att det gick bra. Ganska bra i alla fall. Några frågor lyckades jag inte svara på, men eftersom gränsen för godkänt låg vid 60 av 100 möjliga poäng tror jag att jag kniper det ändå. Det får vi se om nån vecka eller två när den är rättad.
Det var en god idé att stiga upp så pass tidigt som vi gjorde i morse, jag och Simon, (jag vaknade vid halv sex och steg upp och väckte Simon vid tio i) eftersom det gav oss lite extra tid att gå igenom det vi lärt oss en sista gång och förhöra varandra lite kort innan det var dags att sätta oss. Vi inledde med tenta-special-kaffe (några extra skopor, kort och gott), farligkorv och stekta ägg innan vi satte igång och sen begav vi oss ner till campus.
Väl inne i skrivsalen satt väl inte allt det där som vi gått igenom när vi pluggat under den här veckan, men mycket gjorde det. Nästan mer än jag trodde skulle sitta. Det var väl nån fråga som man kom på svaret på precis efter att man lämnat in, men jag tror nästan att det alltid är så när man skriver prov i något man nyss lärt sig. Jag har i alla fall en rätt så positiv känsla för jag tror att jag lyckats knipa många poäng, bland annat på glosdelarna. Det kändes som att jag hade ganska många rätt.
Det jag tror kan bli vårt fall är att vi inte läst två av de böcker som ingick i kurslitteraturen. De har varit slut på förlag och har inte gått att få tag på, vare sig på universitetsbiblioteket eller via webben. En av de böckerna kom med posten idag(!) märkte jag när vi kom hem efter tentan. Tack som fan Lycknis............NOT!
Första tentan klarades av i morse och jag tror, ta mig tusan, att det gick bra. Ganska bra i alla fall. Några frågor lyckades jag inte svara på, men eftersom gränsen för godkänt låg vid 60 av 100 möjliga poäng tror jag att jag kniper det ändå. Det får vi se om nån vecka eller två när den är rättad.
Det var en god idé att stiga upp så pass tidigt som vi gjorde i morse, jag och Simon, (jag vaknade vid halv sex och steg upp och väckte Simon vid tio i) eftersom det gav oss lite extra tid att gå igenom det vi lärt oss en sista gång och förhöra varandra lite kort innan det var dags att sätta oss. Vi inledde med tenta-special-kaffe (några extra skopor, kort och gott), farligkorv och stekta ägg innan vi satte igång och sen begav vi oss ner till campus.
Väl inne i skrivsalen satt väl inte allt det där som vi gått igenom när vi pluggat under den här veckan, men mycket gjorde det. Nästan mer än jag trodde skulle sitta. Det var väl nån fråga som man kom på svaret på precis efter att man lämnat in, men jag tror nästan att det alltid är så när man skriver prov i något man nyss lärt sig. Jag har i alla fall en rätt så positiv känsla för jag tror att jag lyckats knipa många poäng, bland annat på glosdelarna. Det kändes som att jag hade ganska många rätt.
Det jag tror kan bli vårt fall är att vi inte läst två av de böcker som ingick i kurslitteraturen. De har varit slut på förlag och har inte gått att få tag på, vare sig på universitetsbiblioteket eller via webben. En av de böckerna kom med posten idag(!) märkte jag när vi kom hem efter tentan. Tack som fan Lycknis............NOT!
Min nya jättefina luvtröja...
Jag har förresten köpt en jättefin t-shirt till Älskling idag, en till mig och en luvtröja till mig själv. De pryds alla av vår sektions logotyp och är otroligt vackra. 50 spänn per t-shirt och en hundring för luvtröjan är faktiskt inte särskilt dyrt heller, även om man är en liten fattig student...
Just nu ligger vi bara och slappar, Simon och jag. Han vid sin dator och jag vid min. Om en halvtimme eller så blir det systemet och ikväll ska vi prova vin hemma hos Jennifer. Älskling måste ju få lite studiero när hon ska plugga till sin tenta som hon har imorrn.
Simon i sitt esse...
Duktig pojke...
...Satt och pluggade hela dagen. Duktiga jag.
Hur ska jag kunna trycka in allt i mitt lilla huvud..?
...300 sidor lästa och understrukna idag, en bok kvar att läsa, tre kapitel i en annan och tio kapitel i den tredje. Hur ska jag få plats med all information i skallen?
Tentan närmar sig och jag blir alldeles kött-mosig i hjärnan när jag försöker lära mig all terminologi. Vem visste att det krävdes så mycket sakkunskap för att kunna titulera sig som "retoriker"? Allt jag har i huvudet just nu är olika stilfigurer och latinska fraser. Persuasio, fronesis, arete och eunoia, klimax hyperboler antiteser, litoteser, upprepningsfigurer. Temporala dispositionsprinciper, spatiala, kausala, logiska komparativa (parallella eller kontrastiva) och tematiska dispositionsprinciper. Allting samverkande på ett vertikalt plan. Argument, troper, ornament. Logos, pathos, ethos. Docere, movere och delectare. Pistis. Kairos. Genus deliberativum, genus judiciale och genus demonstrativum. De sju delarna i att förbereda sitt tal: intellectio, inventio dispositiom elocutio, memoria, actio och pronuntiatio.
Cicero - en av de största bland de största...
En god talare ska vara rättrådig och dygdig, och ska, genom studier och övning, ha tillförskaffats förmågan att tala väl. Själv hoppas jag på att jag ska kunna bli en "vir bonus dicendi peritus", alltså "en god man förfaren i talandets konst", någon gång i framtiden.
Hela måndagen kommer att ägnas åt studier. På tisdag ska jag ha läst allt inför föreläsningen och på torsdag smäller det.
Tentan närmar sig och jag blir alldeles kött-mosig i hjärnan när jag försöker lära mig all terminologi. Vem visste att det krävdes så mycket sakkunskap för att kunna titulera sig som "retoriker"? Allt jag har i huvudet just nu är olika stilfigurer och latinska fraser. Persuasio, fronesis, arete och eunoia, klimax hyperboler antiteser, litoteser, upprepningsfigurer. Temporala dispositionsprinciper, spatiala, kausala, logiska komparativa (parallella eller kontrastiva) och tematiska dispositionsprinciper. Allting samverkande på ett vertikalt plan. Argument, troper, ornament. Logos, pathos, ethos. Docere, movere och delectare. Pistis. Kairos. Genus deliberativum, genus judiciale och genus demonstrativum. De sju delarna i att förbereda sitt tal: intellectio, inventio dispositiom elocutio, memoria, actio och pronuntiatio.
Cicero - en av de största bland de största...
En god talare ska vara rättrådig och dygdig, och ska, genom studier och övning, ha tillförskaffats förmågan att tala väl. Själv hoppas jag på att jag ska kunna bli en "vir bonus dicendi peritus", alltså "en god man förfaren i talandets konst", någon gång i framtiden.
Hela måndagen kommer att ägnas åt studier. På tisdag ska jag ha läst allt inför föreläsningen och på torsdag smäller det.
Och visst gick det...
...Jag blev faktiskt ganska nöjd över dagens framföranden. Krian hade så klart blivit bättre om jag lyckats memorera den istället för att läsa innantill, men jag är glad över att jag fick använda telefonen som quecard (jag läste alltså innantill på mobilen istället för att ha små lappar med stödord på). Jag fokuserade på att hålla lovtalet bra istället.
Imorrn ska vi till Repekka och plugga inför tentan. Nu är det slapp-tajm.
Ciao!
Imorrn ska vi till Repekka och plugga inför tentan. Nu är det slapp-tajm.
Ciao!
Spänningen tätnar...
...Kommer jag att klara av att hålla två olika tal vid samma tillfälle?
Eftersom jag inte hade några förutsättningar alls när jag skulle hålla mitt tal förra veckan (jag var sjuk i kroppen och klarade inte av att fokusera på något annat än att stå upp och andas samtidigt, vilket förstörde hela mitt framförande) så kommer jag, om jag har otur, att vara tvungen att hålla det gamla talet plus den här veckans tal. Har vi tid över när vi hållt veckans tal kommer jag få hålla förra veckans innan vi slutar. Då blir det alltså både ett lovtal och en kria. Det ska bli spännande att se om det går eller om det skiter sig.
Som reservation utifall det hela går åt helvete citerar jag nu i förväg Oscar Wilde, som en gång yttrade dessa, för situationen nu så passande, ord: "Bara tråkiga människor briljerar på morgonen.".
Eftersom jag inte hade några förutsättningar alls när jag skulle hålla mitt tal förra veckan (jag var sjuk i kroppen och klarade inte av att fokusera på något annat än att stå upp och andas samtidigt, vilket förstörde hela mitt framförande) så kommer jag, om jag har otur, att vara tvungen att hålla det gamla talet plus den här veckans tal. Har vi tid över när vi hållt veckans tal kommer jag få hålla förra veckans innan vi slutar. Då blir det alltså både ett lovtal och en kria. Det ska bli spännande att se om det går eller om det skiter sig.
Som reservation utifall det hela går åt helvete citerar jag nu i förväg Oscar Wilde, som en gång yttrade dessa, för situationen nu så passande, ord: "Bara tråkiga människor briljerar på morgonen.".
Trööööött...
Jag är trööööööööööööööööööööött!!!!!
Igår fick vi hem världens tyngsta bokhyllor och en jättefiin soffa, så nu börjar det äntligen se ut som ett riktigt hem här. Det känns riktigt skönt vill jag lova.
Det blir mest sena kvällar att plugga på när man har möbler att flytta, hundar som ska rastas, disk som ska diskas och en massa städning som måste göras varje dag. Detta trots att jag börjat planera in min studietid i kalendern. Jag måste vara mer konsekvent tror jag.
Om några timmar är det dags att läsa upp mitt förkortade lovtal inför klassen. Jag hoppas att de gillar det. Annars är jag körd...
Igår fick vi hem världens tyngsta bokhyllor och en jättefiin soffa, så nu börjar det äntligen se ut som ett riktigt hem här. Det känns riktigt skönt vill jag lova.
Det blir mest sena kvällar att plugga på när man har möbler att flytta, hundar som ska rastas, disk som ska diskas och en massa städning som måste göras varje dag. Detta trots att jag börjat planera in min studietid i kalendern. Jag måste vara mer konsekvent tror jag.
Om några timmar är det dags att läsa upp mitt förkortade lovtal inför klassen. Jag hoppas att de gillar det. Annars är jag körd...
Lilla, lilla Anders i den stora, stora världen...
...Jag sitter på skolbiblioteket och betraktar människorna runtomkring mig. Det är ganska intressant att se alla människor som är djupt försjunkna i sina böcker eller i samtal. Själv sitter jag ensam för att fördriva tid. Vi ska ha gruppmöte 14:15.
Jag skulle egentligen varit på Kåren och träffat en person angående mina problem med Förskingringskassan och CSN, men hon är hemma och vårdar sitt sjuka barn idag. Det var inte så kul att komma på att jag kastat mig på cykeln och stressat som en tok ner till campus utan att behöva göra det egentligen. Jag ska ju som sagt inte träffa min grupp förrän om knappt två timmar.
Förlåt mig för mina sporadiska inlägg. Nolletiden är intensiv och att samtidigt flytta in och bosätta sig i en ny lägenhet i en ny stad och anstränga de små grå för att bäst lyckas med studierna tar på krafterna och lämnar inte så mycket bloggartid över.
I helgen hade vi maskerad i en liten lokal i Tybble. Alla i vår sektion skulle klä ut sig på temat nationaliteter. Alltifrån indianer och cowboys till fransyskor och geishor var där. Själv var jag Don Corleone, den italiensk-amerikanska maffiabossen från gudfadernfilmerna. Det var skoj.
När folk lämnade Tybble drog jag, Älskling och min nyvunna klasskompis Karro upp till Bärseback och fortsatte festandet. Vi träffade Piggy när vi kom till Publikum. Hon är rolig.
Vår uppgif i skolan till den här veckan går ut på att vi ska skriva fyra berättelser, tre lite kortare och en lite längre. Alla ska handla om samma händelse och på torsdag ska vi hålla ett av de lite kortare talen inför våra grupper och samtidigt bli inspelade på video. Tanken är att vi sen ska få feedback och att vi även ska kunna analysera våra tal. Jag tycker att det verkar rätt så roligt faktiskt.
Jag har även ett bröllopstal att skriva och träna på den här veckan. Min morbror och hans sambo gifter sig nämligen på lördag, och det faller sig ganska naturligt att jag då vill säga ett par ord om honom och lyckönska de nygifta. Jag måste bara komma på hur jag vill formulera mig.
I eftermiddag ska vi läsa upp våra lite kortare tal för varandra och analysera om något kan göras bättre, vad som var bra etcetera. Nu tänker jag bara sitta här nån timme till ungefär innan jag går och köper mig en kaffe och rör mig bort mot gruppens träffpunkt. Kanske att jag börjar lite smått på bröllpstalet.
Jag skulle egentligen varit på Kåren och träffat en person angående mina problem med Förskingringskassan och CSN, men hon är hemma och vårdar sitt sjuka barn idag. Det var inte så kul att komma på att jag kastat mig på cykeln och stressat som en tok ner till campus utan att behöva göra det egentligen. Jag ska ju som sagt inte träffa min grupp förrän om knappt två timmar.
Förlåt mig för mina sporadiska inlägg. Nolletiden är intensiv och att samtidigt flytta in och bosätta sig i en ny lägenhet i en ny stad och anstränga de små grå för att bäst lyckas med studierna tar på krafterna och lämnar inte så mycket bloggartid över.
I helgen hade vi maskerad i en liten lokal i Tybble. Alla i vår sektion skulle klä ut sig på temat nationaliteter. Alltifrån indianer och cowboys till fransyskor och geishor var där. Själv var jag Don Corleone, den italiensk-amerikanska maffiabossen från gudfadernfilmerna. Det var skoj.
När folk lämnade Tybble drog jag, Älskling och min nyvunna klasskompis Karro upp till Bärseback och fortsatte festandet. Vi träffade Piggy när vi kom till Publikum. Hon är rolig.
Vår uppgif i skolan till den här veckan går ut på att vi ska skriva fyra berättelser, tre lite kortare och en lite längre. Alla ska handla om samma händelse och på torsdag ska vi hålla ett av de lite kortare talen inför våra grupper och samtidigt bli inspelade på video. Tanken är att vi sen ska få feedback och att vi även ska kunna analysera våra tal. Jag tycker att det verkar rätt så roligt faktiskt.
Jag har även ett bröllopstal att skriva och träna på den här veckan. Min morbror och hans sambo gifter sig nämligen på lördag, och det faller sig ganska naturligt att jag då vill säga ett par ord om honom och lyckönska de nygifta. Jag måste bara komma på hur jag vill formulera mig.
I eftermiddag ska vi läsa upp våra lite kortare tal för varandra och analysera om något kan göras bättre, vad som var bra etcetera. Nu tänker jag bara sitta här nån timme till ungefär innan jag går och köper mig en kaffe och rör mig bort mot gruppens träffpunkt. Kanske att jag börjar lite smått på bröllpstalet.
Moment 22...
...Jag är trött nu. Riktigt jävla trött.
I stort sett hela dagen gick åt till att cykla runt i Örebro i det pissigaste regn jag upplevt under de 23 år jag har vistats på den här planeten - jag har nämligen inte fått mina pengar från CSN som borde ha kommit i måndags. Därför har jag fått ila som en råtta till både Förskingringskassan och Arbetsförnedringen för att rätta till ett fel som gjort att jag fallit mellan ramarna i det byråkratiska hamsterhjulet.
Jag har tidigare under året varit delaktig i det som borgarna valt att kalla för "jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar", vilket i praktiken inneburit att jag suttit ett par gånger i veckan på föreläsningar om hur man söker på Arbetsförnedringens hemsida och hur man skriver CV. Mitt CV är jättefint nu.
Att vara med i denna jobbgaranti har även berättigat mig till strax under 3000 kronor varje månad från Förskingringskassan som ett litet tack för att jag "stått till arbetsmarknadens förfogande", som det så fint heter när man inte vill säga eller skriva "ARBETSLÖS" i pannan på någon. Lite som elefanten i hörnet som ingen pratar om. För att ha rätt till CSN-stöd måste man vara avaktualiserad därifrån, och det är alltså denna blygsamma summa som nu har vållat mig problem. Men vi kommer dit. Låt mig först få bolla en tanke med dig.
För att få dessa pengar ska man vara med i jobbgarantin och finnas tillgänglig (duh?), och man ska även skriva på en närvaroförsäkran som sen signeras av Arbetsförnedringen innan den slutligen lämnas in till Förskringringskassan. Min tanke är följande:
- en person som är arbetslös och ingår i jobbgarantin skulle man kunna säga är "anställd" av Arbetsförnedringen med titeln "arbetssökande" (det vore nåt att skriva på visitkortet, va?)
- Arbetsförnedringen intygar till Förskringringskassan att personen varit "arbetssökande" under hela perioden som han eller hon skickar in närvaroförsäkran för - alltså under den tid den sökande personen varit arbetslös
- den arbetslösa personen är blir således, i mitt scenario, fakturaställare, Arbetsförnedringen blir mellanchefen och Förskingringskassan blir löneutbetalare
Efter en snabb koll av mitt banksaldo ringde jag alltså in till CSN i morse och pratade med en kille i deras kundtjänst. Han såg ingenting om att jag skulle vara avregistrerad och kunde således inte betala ut några pengar till mig. Han rådde mig istället att ringa till Förskingringskassan och fråga varför de inte tagit bort mig som de borde. När jag rinde dit blev jag kopplad till säkert fyra olika personer innan någon kunde berätta att jag fortfarande fanns kvar i deras rullor eftersom de inte fått någon rapport på det från Arbetsförnedringen - jag blev alltså tvungen att ringa ett argt samtal dit. Nu var jag inte rolig att prata med kan jag lova.
Argare än en bålgeting i ett skafferi en varm sommardag ringde jag alltså upp till min gamla handläggares chef och skällde ut henne efter noter. Hon meddelade dock att jag hade blivit avregistrerad från deras sida och att problemet alltså låg hos Förskingringskassan - jag var alltså tvungen att prata med dem igen om jag ville få någon rätsida på det här problemet.
Sagt och gjort. Jag ringde upp igen, blev kopplad runt till 350 olika personer innan jag kom till någon som kunde meddela mig att jag inte blivit avregistrerad av den enkla anledningen att jag inte skickat in min sista närvarorapport ännu. Min dag gick alltså åt till att försöka lämna in en blankett som inte alls borde påverka mitt CSN-bidrag det minsta egentligen.
När jag fick beskedet om att jag kommit in på universitetet meddelade jag självfallet detta till min handläggare på Arbetsförnedringen och sa att jag inte skulle vara med efter den 30 augusti (skolan började den 31). Efter den 30 skulle jag alltså avrapporteras därifrån. MEN nu blev det så att CSN inte kunde se att jag är avrapporterad när de tittade i sitt system. Beskedet måste nämligen komma till dem från Förskingringskassan som, i sin tur måste ha fått beskedet från Arbetsförnedringen. Någonstans under processen har alltså kommunikationen brustit.
När jag fick beskedet om att jag kommit in på universitetet meddelade jag självfallet detta till min handläggare på Arbetsförnedringen och sa att jag inte skulle vara med efter den 30 augusti (skolan började den 31). Efter den 30 skulle jag alltså avrapporteras därifrån. MEN nu blev det så att CSN inte kunde se att jag är avrapporterad när de tittade i sitt system. Beskedet måste nämligen komma till dem från Förskingringskassan som, i sin tur måste ha fått beskedet från Arbetsförnedringen. Någonstans under processen har alltså kommunikationen brustit.
Och därför, på grund av att någon dumjävel i systemet glömt bort att trycka på ENTER (ja, det är i stort sett så enkelt) blev jag alltså tvungen att bege mig till Förskingringskassans kontor i Örebro och köa 45 minuter för att sen bli meddelad att jag behövde en underskrift på blanketten jag fyllt i medan jag köade. Jag skulle alltså vara tvungen att åka till Arbetsförnedringen OCKSÅ. Lyckligtvis gick tanten med på att jag inte skulle behöva åka tillbaka till Norrköping utan att det gick bra om jag fick en underskrift på ett kontor i Örebro. Jag begav mig ut i regnet än en gång.
Ute bara vräkte regnet ner och jag var blöt inpå bara skinnet när jag ännu en gång begav mig ut i ett blött (och för mig relativt okänt) Örebro. En stunds letande senare hittar jag dock kontoret jag ska till och får min underskrift, åker tillbaka till Förskingringskassan och lämnar in den.
Nu bör allt vara i sin ordning, men jag kommer ändå att få vänta till tidigast måndag innan jag får mina pengar eftersom CSN's system bara tar emot information från Förskingringskassan en gång per dygn. Detta sker innan midnatt varje dygn och därför kommer informationen inte till CSN förrän tidigast i morgon.
När CSN väl har informationen ska det bara ta ca två bankdagar, så nu är det väl bara att vänta och se. Tjejen i deras kundtjänst kunde inte lova mer än att pengarna skulle komma in på mitt konto "nån gång under hösten". Tack så jävla mycket.
Första "riktiga" dagen...
...Idag har jag varit på min första föreläsning och således blivit av med min "akademiska oskuld". Det var intressant och väldigt informativt. Vääääääääldigt informativt. Det var mycket som skulle klämmas in under de där timmarna och jag har fått anteckna för brinnande livet. Alltifrån vilka typsnitt som ska användas till inlämningsuppgifterna till hur man loggar in i studentportalen, där man får all information via webben.
Efter lektionen cyklade jag till ÖB och köpte mig en stor fin cykelkorg till den fina lilla cykeln som jag och Älskling köpte igår. Jag var också duktig och köpte cykellysen och tandkräm. Fan vad jag är duktig.
När detta var avklarat var det dags att fort som fan bege sig tillbaka till skolan. Igår var det möte med studenttidningen Lösnummer och idag var det möte på Radio Campus. Det känns så skönt att kunna engagera sig i saker som man kan kombinera med studierna; retorikprogrammet kommer ju att tvinga mig både att tala och att skriva. Därför tror jag att det kommer att bli förbannat roligt att arbeta med de här grejerna. Skulle det inte funka så får jag skippa radion och bara hjälpa till där på "konsultbasis", men det hoppas jag att jag inte behöver.
Ikväll var det dags för nya nolle-aktiviteter och nu var det speed-dating som stod på schemat. En hel massa personer från Kulinfo, vår sektion, var samlade i en stor sal och fick sitta mitt emot varandra och berätta lite om sig själva. Det som komplicerade det hela var att man var tvungen att byta plats en gång i minuten, så det var inte några uttömmande konversationer precis. "Hej, var kommer du ifrån?". Jag var helt galet trött eftersom jag inför speed-datingen varit tvungen att cykla hem till hundarna, ta ut dem och åka tillbaka, så jag orkade nog egentligen inte lära mig mycket om någon alls.
När det var slut gick vi till en pizzeria i närheten och drack ett par öl tillsammans med några andra glada studenter och ett par trevliga faddrar.
Jag vet att jag skriver ganska kortfattat och tråkigt just nu, men jag är alldeles för upptagen med att komma in i studentlivet; lägenheten måste bli färdig, vi måste komma in i studierna, jag måste få min studentlitteratur och jag måste se till att få mina CSN-pengar - bland annat.
Nu är jag trött som en bebis och ska sova. Älskling ligger redan här bredvid och snusar i kudden, så det är nog dags snart. En uppryckning av bloggen lovas så fort jag kommit in i lunken lite bättre. Lite bilder också kanske...
Nattinufsan!
