Duktig pojke...

...Satt och pluggade hela dagen. Duktiga jag.

Hur ska jag kunna trycka in allt i mitt lilla huvud..?

...300 sidor lästa och understrukna idag, en bok kvar att läsa, tre kapitel i en annan och tio kapitel i den tredje. Hur ska jag få plats med all information i skallen?

Tentan närmar sig och jag blir alldeles kött-mosig i hjärnan när jag försöker lära mig all terminologi. Vem visste att det krävdes så mycket sakkunskap för att kunna titulera sig som "retoriker"? Allt jag har i huvudet just nu är olika stilfigurer och latinska fraser. Persuasio, fronesis, arete och eunoia, klimax hyperboler antiteser, litoteser, upprepningsfigurer. Temporala dispositionsprinciper, spatiala, kausala, logiska komparativa (parallella eller kontrastiva) och tematiska dispositionsprinciper. Allting samverkande på ett vertikalt plan. Argument, troper, ornament. Logos, pathos, ethos. Docere, movere och delectare. Pistis. Kairos. Genus deliberativum, genus judiciale och genus demonstrativum. De sju delarna i att förbereda sitt tal: intellectio, inventio dispositiom elocutio, memoria, actio och pronuntiatio.


Cicero - en av de största bland de största...

En god talare
ska vara rättrådig och dygdig, och ska, genom studier och övning, ha tillförskaffats förmågan att tala väl. Själv hoppas jag på att jag ska kunna bli en "vir bonus dicendi peritus", alltså "en god man förfaren i talandets konst", någon gång i framtiden.

Hela måndagen kommer att ägnas åt studier. På tisdag ska jag ha läst allt inför föreläsningen och på torsdag smäller det.


Festen tar aldrig slut...

...Ikväll är det dags för It's SÅ-09! Jag önskar att jag hade tid att skriva något om det nu, men det är dags att plocka fram ölen. Vi hörs imorrn i bakfyllans underbara träsk istället. Eller så kaske vi syns i vimlet..?

Och visst gick det...

...Jag blev faktiskt ganska nöjd över dagens framföranden. Krian hade så klart blivit bättre om jag lyckats memorera den istället för att läsa innantill, men jag är glad över att jag fick använda telefonen som quecard (jag läste alltså innantill på mobilen istället för att ha små lappar med stödord på). Jag fokuserade på att hålla lovtalet bra istället.

Imorrn ska vi till
Repekka och plugga inför tentan. Nu är det slapp-tajm.

Ciao!

Spänningen tätnar...

...Kommer jag att klara av att hålla två olika tal vid samma tillfälle?

Eftersom jag inte hade några förutsättningar alls när jag skulle hålla mitt tal förra veckan (jag var sjuk i kroppen och klarade inte av att fokusera på något annat än att stå upp och andas samtidigt, vilket förstörde hela mitt framförande) så kommer jag, om jag har otur, att vara tvungen att hålla det gamla talet plus den här veckans tal. Har vi tid över när vi hållt veckans tal kommer jag få hålla förra veckans innan vi slutar. Då blir det alltså både ett lovtal och en kria. Det ska bli spännande att se om det går eller om det skiter sig.

Som reservation utifall
det hela går åt helvete citerar jag nu i förväg Oscar Wilde, som en gång yttrade dessa, för situationen nu så passande, ord: "Bara tråkiga människor briljerar på morgonen.".

Är jag bufflig..?

...Respekterar jag dig när vi diskuterar med varandra? Visar jag att jag lyssnar på dig och respekterar dina åsikter även när vi inte är överens?

Trööööött...

Jag är trööööööööööööööööööööött!!!!!

Igår fick vi hem världens tyngsta bokhyllor och en jättefiin soffa, så nu börjar det äntligen se ut som ett riktigt hem här. Det känns riktigt skönt vill jag lova.

Det blir mest sena kvällar att plugga på när man har möbler att flytta, hundar som ska rastas, disk som ska diskas och en massa städning som måste göras varje dag. Detta trots att jag börjat planera in min studietid i kalendern. Jag måste vara mer konsekvent tror jag.

Om några timmar är det dags att läsa upp mitt förkortade lovtal inför klassen. Jag hoppas att de gillar det. Annars är jag körd...

Höstmys i trädgården...

...Eftersom det var eftermiddagssol idag passade jag på att sätta mig på vår lilla uteplats och plugga lite. Tentan är den 1 oktober och det börjar bli dags att försöka memorera alla grekiska och latinska ord. Memória är en viktig del inför en tenta såväl som inför ett tal.

Jag har bestämt mig för att ta tag i mitt pluggande ordentligt, och igår när jag och Älskling var inne i stan passade jag på att köpa en bok om hur man förbättrar sin studieteknik. Än så länge har jag anammat ett av tipsen, nämligen att planera in studietid i min kalender. Jag tror att om jag bestämmer mig för att plugga ett visst antal timmar varje dag, skriver in mina aktiviteter (inklusive ledig tid) och ser till att genomföra det jag planerat, så kommer jag att lära mig mer och få ut mer av mina lånade pengar. Jag är säker på att det kommer att bli enklare om jag bara vänjer mig vid att arbeta självständigt på den tid jag har bestämt.

Ikväll var det Borat som fick stå för midagsunderhållningen...


Ikväll var det Simon, vår inneboende, som bjöd på middag. Ikväll blev vi serverade kycklingfiléer, klyftpotatis och en supergod sallad som, bland annat, innehöll både äpple och vindruvor. Till middagen avnjöt vi Borat - the movie, klassikern från 2006 av komikern Sasha Baron Cohen.

Nu slappar vi bara och det börjar väl snart bli dags att lägga sig. Det är ju en dag i morgon också. Gud vad jag känner mig gammal när jag skriver sånt här.

 


Reader, don't despair...

Dear reader, don't lose your heart for I shalt return;
like a sandal on a bondfire,
like a grasshopper in a Chinese stew,
like the breath of air one longs for in New Delhi.
I shalt return!

Meanwhile, I command you to visit a site called DontEvenReply.com and laugh until you cough up your lungs.


Idag har jag...

...Suttit på föreläsning, gått på stan, shoppat, skickat in en artikel till skoltidningen och haft det allmänt bra. Det är kul att bränna pengar och det är jättekul när man får fina saker för det.

Idag fick jag
en tröja, en keps, ett par solbrillor, kollegieblock och ett par märkpennor. Jag köpte även ett par senilsnören till mina glasögon för att kunna se riktigt gubbig ut. De gör liksom pricken över i.

Segt med uppdateringar, men jag ska bli bättre...

...Det finns så mycket att skriva om just nu att jag inte vet var jag ska börja. Jag har varit med om en massa helt galet roliga saker den senaste tiden - det roligaste nu i helgen på min morbror Davids bröllop med den underbara Ellen. Jag har gjort mig massa nya roliga bekantskaper som jag skulle kunna skriva om, jag har hållit tal inför min klass, på min morbrors bröllop och kommer att hålla ett tal nu på torsdag inför klassen igen. Jag skriver också för vår skoltidning, Lösnummer, och är med i Radio Campus. Men just nu orkar jag inte skriva om något av det där.

Ikväll får ni hålla tillgodo med två riktigt sjuka, men roliga musikvideor. Den första är en tribute till filmen När Lammen Tystnar, den andra är en låt som heter The ghost of Stephen Foster.

It rubs the lotion on it's skin...

 

The Camptown ladies never sang...


Lilla, lilla Anders i den stora, stora världen...

...Jag sitter på skolbiblioteket och betraktar människorna runtomkring mig. Det är ganska intressant att se alla människor som är djupt försjunkna i sina böcker eller i samtal. Själv sitter jag ensam för att fördriva tid. Vi ska ha gruppmöte 14:15.

Jag skulle egentligen varit på Kåren och träffat en person angående mina problem med Förskingringskassan och CSN, men hon är hemma och vårdar sitt sjuka barn idag. Det var inte så kul att komma på att jag kastat mig på cykeln och stressat som en tok ner till campus utan att behöva göra det egentligen. Jag ska ju som sagt inte träffa min grupp förrän om knappt två timmar.

Förlåt mig för mina sporadiska inlägg. Nolletiden är intensiv och att samtidigt flytta in och bosätta sig i en ny lägenhet i en ny stad och anstränga de små grå för att bäst lyckas med studierna tar på krafterna och lämnar inte så mycket bloggartid över.

I helgen hade vi maskerad i en liten lokal i Tybble. Alla i vår sektion skulle klä ut sig på temat nationaliteter. Alltifrån indianer och cowboys till fransyskor och geishor var där. Själv var jag Don Corleone, den italiensk-amerikanska maffiabossen från gudfadernfilmerna. Det var skoj.

När folk lämnade Tybble drog jag, Älskling och min nyvunna klasskompis Karro upp till Bärseback och fortsatte festandet. Vi träffade Piggy när vi kom till Publikum. Hon är rolig.

Vår uppgif i skolan till den här veckan går ut på att vi ska skriva fyra berättelser, tre lite kortare och en lite längre. Alla ska handla om samma händelse och på torsdag ska vi hålla ett av de lite kortare talen inför våra grupper och samtidigt bli inspelade på video. Tanken är att vi sen ska få feedback och att vi även ska kunna analysera våra tal. Jag tycker att det verkar rätt så roligt faktiskt.

Jag har även ett bröllopstal att skriva och träna på den här veckan. Min morbror och hans sambo gifter sig nämligen på lördag, och det faller sig ganska naturligt att jag då vill säga ett par ord om honom och lyckönska de nygifta. Jag måste bara komma på hur jag vill formulera mig.

I eftermiddag ska vi läsa upp våra lite kortare tal för varandra och analysera om något kan göras bättre, vad som var bra etcetera. Nu tänker jag bara sitta här nån timme till ungefär innan jag går och köper mig en kaffe och rör mig bort mot gruppens träffpunkt. Kanske att jag börjar lite smått på bröllpstalet.

Moment 22...

...Jag är trött nu. Riktigt jävla trött.

I stort sett hela dagen gick åt till att cykla runt i Örebro i det pissigaste regn jag upplevt under de 23 år jag har vistats på den här planeten - jag har nämligen inte fått mina pengar från CSN som borde ha kommit i måndags. Därför har jag fått ila som en råtta till både Förskingringskassan och Arbetsförnedringen för att rätta till ett fel som gjort att jag fallit mellan ramarna i det byråkratiska hamsterhjulet.

Jag har tidigare under året varit delaktig i det som borgarna valt att kalla för "jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar", vilket i praktiken inneburit att jag suttit ett par gånger i veckan på föreläsningar om hur man söker på Arbetsförnedringens hemsida och hur man skriver CV. Mitt CV är jättefint nu.

Att vara med
i denna jobbgaranti har även berättigat mig till strax under 3000 kronor varje månad från Förskingringskassan som ett litet tack för att jag "stått till arbetsmarknadens förfogande", som det så fint heter när man inte vill säga eller skriva "ARBETSLÖS" i pannan på någon. Lite som elefanten i hörnet som ingen pratar om.  För att ha rätt till CSN-stöd måste man vara avaktualiserad därifrån, och det är alltså denna blygsamma summa som nu har vållat mig problem. Men vi kommer dit. Låt mig först få bolla en tanke med dig.

För att få dessa pengar ska man vara med i jobbgarantin och finnas tillgänglig (duh?), och man ska även skriva på en närvaroförsäkran som sen signeras av Arbetsförnedringen innan den slutligen lämnas in till Förskringringskassan. Min tanke är följande:
  • en person som är arbetslös och ingår i jobbgarantin skulle man kunna säga är "anställd" av Arbetsförnedringen med titeln "arbetssökande" (det vore nåt att skriva på visitkortet, va?)
  • Arbetsförnedringen intygar till Förskringringskassan att personen varit "arbetssökande" under hela perioden som han eller hon skickar in närvaroförsäkran för - alltså under den tid den sökande personen varit arbetslös
  • den arbetslösa personen är blir således, i mitt scenario, fakturaställare, Arbetsförnedringen blir mellanchefen och Förskingringskassan blir löneutbetalare
Efter en snabb koll av mitt banksaldo ringde jag alltså in till CSN i morse och pratade med en kille i deras kundtjänst. Han såg ingenting om att jag skulle vara avregistrerad och kunde således inte betala ut några pengar till mig. Han rådde mig istället att ringa till Förskingringskassan och fråga varför de inte tagit bort mig som de borde. När jag rinde dit blev jag kopplad till säkert fyra olika personer innan någon kunde berätta att jag fortfarande fanns kvar i deras rullor eftersom de inte fått någon rapport på det från Arbetsförnedringen - jag blev alltså tvungen att ringa ett argt samtal dit. Nu var jag inte rolig att prata med kan jag lova.

Argare än en bålgeting
i ett skafferi en varm sommardag ringde jag alltså upp till min gamla handläggares chef och skällde ut henne efter noter. Hon meddelade dock att jag hade blivit avregistrerad från deras sida och att problemet alltså låg hos Förskingringskassan - jag var alltså tvungen att prata med dem igen om jag ville få någon rätsida på det här problemet.

Sagt och gjort. Jag ringde upp igen, blev kopplad runt till 350 olika personer innan jag kom till någon som kunde meddela mig att jag inte blivit avregistrerad av den enkla anledningen att jag inte skickat in min sista närvarorapport ännu. Min dag gick alltså åt till att försöka lämna in en blankett som inte alls borde påverka mitt CSN-bidrag det minsta egentligen.

När jag fick beskedet
om att jag kommit in på universitetet meddelade jag självfallet detta till min handläggare på Arbetsförnedringen och sa att jag inte skulle vara med efter den 30 augusti (skolan började den 31). Efter den 30 skulle jag alltså avrapporteras därifrån. MEN nu blev det så att CSN inte kunde se att jag är avrapporterad när de tittade i sitt system. Beskedet måste nämligen komma till dem från Förskingringskassan som, i sin tur måste ha fått beskedet från Arbetsförnedringen. Någonstans under processen har alltså kommunikationen brustit.

Och därför, på grund av att någon dumjävel i systemet glömt bort att trycka på ENTER (ja, det är i stort sett så enkelt) blev jag alltså tvungen att bege mig till Förskingringskassans kontor i Örebro och köa 45 minuter för att sen bli meddelad att jag behövde en underskrift på blanketten jag fyllt i medan jag köade. Jag skulle alltså vara tvungen att åka till Arbetsförnedringen OCKSÅ. Lyckligtvis gick tanten med på att jag inte skulle behöva åka tillbaka till Norrköping utan att det gick bra om jag fick en underskrift på ett kontor i Örebro. Jag begav mig ut i regnet än en gång.

Ute bara vräkte regnet ner och jag var blöt inpå bara skinnet när jag ännu en gång begav mig ut i ett blött (och för mig relativt okänt) Örebro. En stunds letande senare hittar jag dock kontoret jag ska till och får min underskrift, åker tillbaka till Förskingringskassan och lämnar in den.

Nu bör allt vara i sin ordning, men jag kommer ändå att få vänta till tidigast måndag innan jag får mina pengar eftersom CSN's system bara tar emot information från Förskingringskassan en gång per dygn. Detta sker innan midnatt varje dygn och därför kommer informationen inte till CSN förrän tidigast i morgon.

När CSN väl har informationen ska det bara ta ca två bankdagar, så nu är det väl bara att vänta och se. Tjejen i deras kundtjänst kunde inte lova mer än att pengarna skulle komma in på mitt konto "nån gång under hösten". Tack så jävla mycket.

Första "riktiga" dagen...

...Idag har jag varit på min första föreläsning och således blivit av med min "akademiska oskuld". Det var intressant och väldigt informativt. Vääääääääldigt informativt. Det var mycket som skulle klämmas in under de där timmarna och jag har fått anteckna för brinnande livet. Alltifrån vilka typsnitt som ska användas till inlämningsuppgifterna till hur man loggar in i studentportalen, där man får all information via webben.

Efter lektionen cyklade jag
till ÖB och köpte mig en stor fin cykelkorg till den fina lilla cykeln som jag och Älskling köpte igår. Jag var också duktig och köpte cykellysen och tandkräm. Fan vad jag är duktig.

När detta var avklarat var det dags att fort som fan bege sig tillbaka till skolan. Igår var det möte med studenttidningen Lösnummer och idag var det möte på Radio Campus. Det känns så skönt att kunna engagera sig i saker som man kan kombinera med studierna; retorikprogrammet kommer ju att tvinga mig både att tala och att skriva. Därför tror jag att det kommer att bli förbannat roligt att arbeta med de här grejerna. Skulle det inte funka så får jag skippa radion och bara hjälpa till där på "konsultbasis", men det hoppas jag att jag inte behöver.

Ikväll var det dags för nya nolle-aktiviteter och nu var det speed-dating som stod på schemat. En hel massa personer från Kulinfo, vår sektion, var samlade i en stor sal och fick sitta mitt emot varandra och berätta lite om sig själva. Det som komplicerade det hela var att man var tvungen att byta plats en gång i minuten, så det var inte några uttömmande konversationer precis. "Hej, var kommer du ifrån?". Jag var helt galet trött eftersom jag inför speed-datingen varit tvungen att cykla hem till hundarna, ta ut dem och åka tillbaka, så jag orkade nog egentligen inte lära mig mycket om någon alls.

När det var slut
gick vi till en pizzeria i närheten och drack ett par öl tillsammans med några andra glada studenter och ett par trevliga faddrar.

Jag vet att jag skriver ganska kortfattat och tråkigt just nu, men jag är alldeles för upptagen med att komma in i studentlivet; lägenheten måste bli färdig, vi måste komma in i studierna, jag måste få min studentlitteratur och jag måste se till att få mina CSN-pengar - bland annat.

Nu är jag trött som en bebis och ska sova. Älskling ligger redan här bredvid och snusar i kudden, så det är nog dags snart. En uppryckning av bloggen lovas så fort jag kommit in i lunken lite bättre. Lite bilder också kanske...
Nattinufsan!

RSS 2.0