...Är den ständiga frågan man får höra under nolleveckorna. Det kan vara ganska enerverande efter en sisådär 30 likadana frågor som alla får samma svar. -Jag ska läsa retorik. Vad ska du läsa själv? Därför tyckte jag att det vore kul att komma på ett lite annorlunda svar istället. När folk frågar mig vad jag ska läsa i höst så har jag (istället för att säga retorik) börjat svara att jag ska läsa Hypnotisören av Lars Kepler. Jag har nämligen hört att det ska vara sommarens "snackis".

De gånger jag lyckats tajma in det svaret har det faktiskt funkat riktigt bra. Tyvärr har alkoholen negativ inverkan på mitt korttidsminne så de gånger jag glömt bort mig har jag fått berätta efteråt att jag tänkt svara Kepler på den frågan. Det förtar dock lite av poängen att behöva förklara det, det tar liksom bort överraskningsmomentet och det blir inte lika roligt då.

Anledningarna till att det varit så dött här på bloggen är flera stycken; det har varit otroligt överväldigande att börja på ett helt nytt universitet, träffa en sisådär 15.000 nya människor samtidigt och känna igen kanske två av dessa och så har det så klart varit en hel del festa den här helgen. Nu i helgen var jag ensam med hundarna vilket också stal en hel del bloggtid från mig. Det viktigaste för min egen del har dock inte varit bloggen utan att jag har haft förbannat roligt.

...att ge sig iväg till registreringen på nya skolan för min och Älsklings del. Önska oss lycka till...

...När man går på stan i Norrköping kommer man oundvikligen att gå förbi folk man känner igen; folk som känner en själv eller som hört om en på ryktesväg. Så är inte fallet i Örebro. Här är jag helt anonym för massorna och kan lugnt ströva omkring i min egen lilla värld tillsammans med Älskling och hundarna på promenaderna runt i centrum och ute i skogen.

Skogen, ja. Vi har skog här. Massor av skog. Alldeles runt knuten dessutom. Så mycket skog att hundarna inte vet vad de ska göra. Stackars Arwen har ju inte promenerat runt så förut och är nyfiken på allt som låter, luktar ser ut och rör sig när vi är ute. Det är jätteskönt att ha det så nära inpå.

Just det! Rubriken. Ost och oliver.

Igår fick jag ett ryck och införskaffade en liten blåmögelost på Konsum för att jag kände ett otroligt sug efter ost och idag byggde jag ut mitt lilla ostförråd när vi var inne i centrum. Jag gick in på ICA innan vi skulle åka hem och köpte mig en baguette (och kände mig otroligt kontinental. Hepp!) och tre sorters ostar. Jag införskaffade mig en bit brie, en bit chèvre och en bit roquefort (Roquefort som är så gott!). Jag köpte också en burk av ICA's egna oliver med chilibitar i.

Det bästa med ost och oliver är att det är godis(?!) som jag får ha helt för mig själv. Älskling äter varken oliver eller mögliga ostar, utan är mer av åsikten att mejeriprodukter av det slaget ska vara färska och inte mögliga som flera stycken utav mina är. Det var också mycket trevligt att få tänka sig tillbaka till högstadiet i en husbil i Frankrike tillsammans med mormors och morfars franska vänner och känna dofterna ur fransmännens ostlåda som naturligtvis plockades fram efter varje måltid. Jag älskar det landet och jag älskar fanimej ost! Nu är jag fast besluten att bygga mig ett eget litet ostförråd att ha i en låda i kylen så de ostarna jag köpt idag får nog vänja sig vid sällskap.

Imorrn är det registreringsdag på skolan och vi kommer att vara borta hela dagen. Det skulle börja med en allmän presentation i aulan för nya elever och sen kommer vi att bli guidade runt på vår akademi. Tur att jag och Älskling är humanister båda två...

...Jag slösurfar runt lite och hittar en annons på Komplett.se för ett skydd till min iPhone som jag fortfarande väntar på ska levereras. Jag tycker att det låter som ett spännande erbjudande. Läs själv:

Vid första anblick ser denna annons helt normal ut. Det är ett skydd för att inte repa mobilen som utannonseras. Men om vi tittar lite närmare på detta erbjudande kommer vi att hitta något intressant...

Vi tittar lite närmare på det fetmarkerade i texten:

...Sen går flyttlasset. Jag kommer att sakna många personer, men jag hoppas att alla vet att jag och Älskling bara är ett telefonsamtal, ett meddelande på Skype, msn eller "fejjan" bort. Jag kommer alltid att älska er och det vet ni nog allihopa. Jag hoppas det i alla fall.

...ÄT INTE VÅFFLORNA FRÅN VÅFFELSTÅNDET PÅ GAMLA RÅDSTUGUGATAN I NORRKÖPING UNDER AUGUSTIFESTEN! Dessa våfflor består av ojäst deg som sväller i magen och ger dig en sjuhelvetes magvärk. Våfflorna draperas med spray-grädde och smakar ojäst deg och socker.

Vill du klara dig utan magont så se till att du klarar dig utan dessa våfflor under festhelgen. Du kommer garanterat inte må bra av dem.

...Fan vad jag kommer att sakna vissa av er, det vet ni nu hoppas jag. Er jag inte hinner se innan jag åker eller hinner krama om kanske extra mycket. Vi kommer att ses när jag och Älskling kommer hem på lov och annat. Sen är ju de flesta av er faktiskt hur välkomna som helst att besöka oss i Örebro. Men fan vad jag kommer att sakna vissa av er. Med varje andetag.

...Är mer av en peppis! I alla fall för min del. Nu ska jag jobba och slita till ikväll så vi får höras senare. Vi säger så. Hej!

...Det är dags att få jobba de sista timmar jag har kvar på sommaren innan skolan börjar. Det kommer jag att göra på den nya ST1-macken på Stockholmsvägen. Bara ifall du skulle ha vägarna förbi...

Idag har jag hämtat ut min nya legitimation. Omdömet från Älskling var att jag såg ut som en mexicanare. Gracias!

...Går till er, mina kära vänner här i stan. Jag kommer att sakna er otroligt mycket. Den första är originalet och den andra visar hur den inte ska sjungas.

...Om man ska flytta ska man anlita flytthjälp. Flyttgubbar som packar åt en, flyttgybbar som kör sakerna dit man ska och flyttgubbar som packar upp allt. Det här är jobbigt.

Hittils ikväll har jag lyckats få ihop sex fulla kartonger med grejer medan Älskling har putsat och slagit in tekoppar och fotografier i tidningspapper. Sex jääävla kartonger har jag fått ihop. Nästan bara böcker. Det är lagom kul för ryggen om vi säger så...

Nu ska jag ge hundarna deras middag och ta ut dem på sista "kissen", så att Älskling får lite lugn och ro omkring sig medan hon packar tidningspapper runt de sista fotografierna.

Nästa gång vi ska flytta är flytthjälp ett måste. Så enkelt är det.

...Varje dag fram till flytten ska jag försöka att lägga upp ett känslosamt klipp till mina vänners ära. Dagens gråtis ska jag kalla det för.

Dagens gråtis är Time to say goodbye med Andrea Bochelli och Sarah Brightman. Det är ett lagom gråtigt och känslosamt klipp som illustrerar allt jag kommer sakna med dig som betytt eller betyder något för mig. Att jag håller på att förvandlas till Andrea Bocelli har ingenting med saken att göra... Du kan läsa om min Bocellifiering här, här (punkt nummer 5), här och här. För tillfället tycks förvandlingen ha avstannat, men jag tror bara att det är temporärt tyvärr. Om några år sitter jag där i blind-träsket med skelande ögon och en fantastisk sångröst som slösas bort på tråkig smörsång.

...Nu kommer det ett till sånt där tråkigt inlägg, Jenny, men jag tänker kompensera med en youtube-video så du inte känner att du läst allting förgäves.

Jag är rätt nöjd över att ha åstadkommit en hel del igår. Jag har nu ringt och sett till att det finns el i lägenheten från och med på måndag och jag såg till att adressändra och eftersända posten dit från och med då också. Från och med nästa vecka kommer jag att få min post skickad till nya lägenheten i min nya hemstad!!!

I övrigt så har jag tänkt att packa ner det mesta i porslinsväg idag så att vi inte behöver tänka på det när vi närmar oss slutet av den här veckan. Jag ska också försöka packa ner en del av böckerna från bokhyllan. Det är måååånga böcker att packa.

Jag är trött idag. Jag somnade nog inte så mycket senare än vanligt och gick nog upp vid ungefär samma tid som jag brukar, men jag var dum nog att ta ett sömnpiller för att kunna somna och om de inte får försvinna ordentligt ur kroppen innan man vaknar så brukar man bli lite seg tills de gör det. Att dricka kaffe hjälper till viss del, men det går ju bara att få i sig ett visst antal koppar på kort tid innan man börjar bli illamående. Jag tror att jag druckit lite väl mycket kaffe den här morgonen.

Det är lite konstigt det här med att flytta egentligen. Man bryter upp från en trygg plats man antagligen varit rotad på rätt länge, så är det i alla fall i vårt fall, för att lämna lämna den så att man kan komma till en ny plats man inte vet något om alls. Man lämnar tryggheten, eller i alla fall en otrygghet man känner till, för att kasta sig ut i någonting helt nytt.

Jag var inte direkt en flitig elev innan jag började på komvux för ett år sen, uder grundskolan såg jag till att få bra betyg i de kurser jag var intresserad av. Det vill säga språk och musik. Resten fick falla bakom under den tiden. Det blev för mycket med pressen att prestera bra samtidigt som man blev mobbad av i stort sett varenda person under låg- mellan- och högstadiet. Det var därför jag skolkade så mycket. Jag fejkade magsjuka så ofta under en period att mamma började fundera på om jag var bulimiker; jag h ade alltid en sjukdom som rättfärdigade mitt skolk.

På gymnasiet blev det bättre; det är inte lika många som mobbar en när man delar samma intressen, men det var fortfarande inte bra. Jag blev mobbad även på gymnasiet men jag mådde också dåligt även av andra anledningar än det. Jag var deperimerad och orkade helt enkelt inte sköta skolan då heller.

Det var först på komvux som jag började tycka att det var kul att läsa på inför prov istället för att bara gå in i salen och förlita mig på min breda allmänbildning. Visst har det funkat att bara använda sig av den; jag har en bred kunskapsbank som jag bär med mig i bakhuvudet. Jag vet till och med att myggor hellre söker sig till någon som ätit banan än någon som inte gjort det och att Alfred Hitchcock inte hade någon navel. Det var även på komvux som jag träffade den lärare som motiverade mig att läsa vidare. Nu ska jag till och med börja vid samma lärosäte som hon själv studerade vid när hon skrev sin doktorsavhandling.

Vad jag försöker säga är att samtidigt som det känns otroligt roligt och spännande att göra något helt nytt och söka sig till något givande tillsammans med kvinnan jag vill dela mitt liv med så spänner det ändå i magen när jag tänker på det ibland. Tänk om det akademiska livet inte är något för mig? Tänk om jag drar på mig studielån på flera hundratusen bara för att inse att jag inte alls trivs? Tänk om jag inte får något jobb efter att jag avslutat studierna? Tänk om jag behöver hjälp med något när jag flyttat och alla som kan tänkas hjälpa till är minst en och en halv timme ifrån oss? Tänk om allting skiter sig?

Nu är jag faktiskt ganska övertygad om att allting kommer att gå utmärkt. Saker kommer kanske gå åt helvete eller kännas skit vissa gånger, men om man bara jobbar hårt kan man ta vilka motgångar som helst. Motgångar får en att växa som person och ger en nya erfarenheter som man kan använda sig av senare i livet, så man måste låta det skita sig ibland.

Det som kommer kännas trist är att lämna alla som betyder något här hemma bakom sig på sätt och vis. Även om man skypear, skriver på facebook eller msn eller mailar till varandra så kommer det inte att vara samma sak som att ha dessa människor omkring sig.

Här hemma kan man gå ett halvår utan att träffa någon man bryr sig om men ändå känna sig trygg eftersom de då ändå bara är ett samtal bort. Därborta kan man inte spontanringa de vänner som bor kvar. Därborta måste man bestämma träffar i förväg och planera besök då man ska hälsa på dem eller ha dem som gäster. Därborta kan man inte spontanfika med Jenny, Adrian, Packe eller någon av de andra personer jag känner här i stan som betyder något för mig. Därborta står man lika ensam på sina vingliga ben som Bambi på den hala isen medan Örebro kommer att vara som Stampe - även om det bara är under den korta period som är kvar innan skolan och nollningen kommer igång. Det kommer att vara läskigt, men samtidigt helt underbart!

Vågar man inget så får man inget. Så ser livet ut. Har man entreprenörsandan i sig kastar man sig ut på okänt vatten ändå så länge magkänslan man får är bra. Man chansar. Och om det går åt helvete kan man alltid börja om från ruta ett. Det går alltid att komma tillbaka till ruta ett.

På måndag kommer jag att vara örebroare. Även om jag kommer att bo kvar här till strax efter nästa helg kommer jag att få posten dit och vara skrivna där. Jag kommer att vara örebroare på besök i Norrköping.

Jag kommer inte att sakna den här staden; det har hänt alldeles för mycket här för att jag ska kunna känna mig sorgsen över att lämna Norrköping bakom mig. Mycket av det jobbiga med Norrköping överskuggar tyvärr det positiva och det kommer därför inte vara svårt att lämna staden bakom sig. Men det kommer vara svårt att lämna er - Mina vänner. Jag kommer att sakna mina älskade vänner mer än någon jävla pub, någon stadsmiljö eller bakgata i hela världen. Det är ni som betyder något som det kommer vara svårt att inte kunna vara nära längre... ...Er och Åbackarna. ;-)

Här kommer förresten filmklippet jag lovade dig i början av det här inlägget, Jenny.

...På måndag kommer vi ha el i nya lägenheten och vi kommer också vara örebroare från och med då. All post kommer att skickas dit (så även min iPhone nån gång i framtiden) och eftersändningen av post borde kicka igång nån gång under kommande vecka. Vi kommer dock att bo kvar i stan åtminstone till efter nästa helg. Jag har ju jobb här i stan till den 24 också, så än är du inte av med mig helt.

Från och med måndag är vi alltså örebroare på semester i Norrköping...

(Jag måste se Åbackarna en sista gång innan vi åker. Undrar om Cattiz vill följa med mig på promenad nån gång i nästa vecka?)

...Nu har vi pratat, jag och personen jag skrev om tidigare. Jag tycker att folk är värda att få förklara sig innan man drar på allt för stora växlar. Det hela var bara ett enda stort missförstånd.

Personen som igår berättade för mig vad som skulle ha sagts om mig av den som jag kände mig sviken av hade lagt ner alldeles för mycket värderingar i den andres ord. Vissa saker hade inte alls sagts utan snarare 'uppfattats som' av den jag först pratade med, så allt hade blandats ihop till ett sammelsurium av påstådda åsikter, påstådda citat och olika tolkningar av dessa. Nästan inget alls stämde.

Jag klandrar inte den som vidarebefordrade missuppfattad information till mig och jag klandrar inte heller personen som skulle ha uttalat sig om vad jag skulle ha sagt eller inte sagt. Ingen av dem kunde veta hur den andra parten skulle uppfatta det de sa till varandra. No hard feelings. All good, good. Det känns bara skönt att vi kan lägga det bakom oss och gå vidare nu utan att känna oss besvikna på varandra.

...Det är bra att få fram saker som man upplever som problematiska så att de inte går och gror i smyg. Så att inte irritationen växer hos den som uppfattar något som ett problem. Det är bra att diskutera problemen så att de kan redas upp. Så att man kan lägga dem bakom sig och gå vidare. Det är däremot fördjävligt att få höra att folk pratar bakom ryggen på en. Idag  fick jag reda på att det drabbat mig för första gången på riktigt länge. Och det kändes fördjävligt.

Att först vara tvungen att försvara sig inför den som fått höra saker som man påståtts ha sagt och sen få höra att någon påstår att man tycker si eller så och att de tycker si eller så om att man tycker si eller så känns inte bra. Det är inte ok.


Det känns så otroligt småaktigt och barnsligt att få reda på att människor man trodde bra om beter sig på ett sätt som inte alls hör deras ålder till eller alls passar deras karaktär - särskilt när det rör sig om vuxna människor som borde kunna prata med varandra direkt istället för via budbärare. Istället för att man ska få reda på saker i efterhand av en oskyldig tredje part.

Jag har inte för avsikt att redogöra för detta samtal mer i detalj, men för att använda ett modernt ord som florerat mycket i media den senaste tiden - jag känner mig kränkt. Jag är besviken och jag känner mig sviken.

Jag har blivit illa behandlad och jag förtjänar en ursäkt. Jag har ingen skyldighet att förklara för någon varför jag förtjänar den. Det är upp till den personen att förstå (eller att missförstå).

Det känns bara så förbannat illa att vissa personer man känner verkar glömma huvudet hemma när de är på semester...

...Jag får pikar om att min blogg är trist just nu, men jag har inte haft nån ork att ta mig tid just nu. Det är många tankar som cirkulerar i huvudet inför flytten och även om mycket annat inte heller blir gjort så uteblir inspirationen. Det kan helt enkelt vara så att jag är för stressad och har för mycket i huvudet.

När jag väl flyttat lovar jag att en ny epok i Anders bloggande ska ta vid och att mina inlägg ska handla om annat än hur jag annonserar ut gamla komvuxböcker. Just nu får du däremot hålla tillgodo med det lilla jag orkar klämma ur mig, Jenny.

...Efter att ha sålt naturkunskapsboken och den nyare religionsboken finns följande böcker kvar för försäljning:

---

Hela annonsen från Blocket hittar du här. (Du är jättevälkommen att höra av dig via mail eller telefon om du är intresserad av någon av böckerna.)

...Jag sålde just min gamla religionsbok till Jennys lillasyster och nu på kvällen träffade jag, av en slump, på en tjej som är kompis med en annan kompis till mig som vill köpa åtminstone en av mina franskböcker. Norrköping... Vilken jävla ankdamm...

...Om jag var ett ondskefullt geni, vad tycker du att jag skulle kalla mig själv då? Och vad skulle jag kalla hundarna? Just nu lutar det åt Gargathron för min del, Merchury för Spiken och Trigonomena för Arwen. Vad tycker du? Älskling kallar mig för idiot...

...Vaknade som ett kolli för en sisådär 40 minuter sen med skrovlig röst och totalt yr i huvudet när Älskling skulle gå iväg till jobbet (först gick hon ut med hundarna, min lilla ängel). Min näsa var snorigare än ett dagisbarns mitt i vintern. Fy fan!

...Jag börjar mer och mer tro att det är svininfluensa jag och Älskling har drabbats av. Visserligen har jag väl då och då haft milda slängar till hypokondriska tendenser samlar man de enskilda incidierna kan det inte peka på något annat.

Jag har mått rent ut sagt fördjävligt sen igår; jag kräktes när jag kom hem från kvällens sista hundpromenad och blev tvingad att ligga i sängen resten av kvällen och inte kunna sova på grund av min värkande hals, mina hostningar och min snörvliga näsa.

Idag har sjukdomen slagit till på en ny nivå; jag har varit extremt trött hela dagen och naturligtvis inte rört mig ur sängen mer än för att gå på toa och för att göra en macka och lite frukostkaffe, jag är skitvarm och det känns som om jag ska smälta bort här när jag bara ligger och fiser typ. Ont i huvudet har jag också.

Det här är verkligen värdelöst!

...Jag pratade just med 3's kundtjänst om mina konstiga fakturor och passade då på att ställa lite frågor om min kommande iPhone, eftersom det kommer att faktureras en del från den gamla prisplanen och en del från den nya.

Det som framkom (som den snälla och trevliga tjejen i butiken loooovade inte skulle ske) var att jag kommer att vara tvungen att betala av min gamla mobil tills bindningstiden går ut på den i slutet av november + de 50 spänn jag ska betala för iPhonen. I butik blev jag lovad att det inte skulle ske, utan att jag först skulle betala av mina 69kr/månaden för den gamla mobilen fram till det gamla brytdatumet i slutet av november för att därefter börja betala 50kr/månad för min iPhone (jag frågade till och med en extra gång för att vara på den säkra sidan). Ok, 50 spänn är inte mycket, men här är det tamigfan en principsak. Min månadsfaktura kommer alltså att ligga på 499kr/månad i samtalspott+69kr/månad för den gamla mobilen+49kr/månad för min nya fina iPhone.


Jag frågade kundtjänst om det var vanligt att butikspersonalen blåser sina kunder men det ville hon inte svara på.

Visst har jag råd att betala de där 4 månaderna också, men jag blir sur när jag blir felinformerad av söta, trevliga kassa biträden <---(avsiktlig särskrivning) som lovar en sak när det egentligen förhåller sig på ett annat sätt.

Jag vill också berätta att bindningstiden på försäkringen är på 12 månader och att den antagligen omfattar exakt samma saker som er hemförsäkring (skillnaden är att 3:s försäkring fortsätter gälla även om ett år och att ni även då kan få ut en sprillans ny mobil om något händer medan de flesta försäkringsbolag bara betalar ut hälften av mobilens värde ett år efter att du köpt den pga att marknadsvärdet sjunkit). Jag lyckades (efter mycket krångel bör det tilläggas) få min beställning av försäkringen annullerad efter att ha nämnt ordet "konsumentverket" ett par gånger. Det kanske även bör tilläggas att jag har en av de mest omfattande försäkringar som if har att erbjuda.
3 are definately working with some magic numbers...

...Jag tror jag låter denna tala för sig själv:

Hemförsäkringen vann överlägset när jag väl funderat lite och kollat vad den täckte så jag gick helt sonika ner till butiken efter att först ha kontaktat 3's kundtjänst och fått reda på att försäkringen jag tecknat inte kunde hävas via telefon.

-Egentligen, upplyste tjejen i telefonen mig om, kan man inte häva den alls eftersom det är 12 månaders bindningstid på den försäkringen.
-Det kan du ju fetglömma, svarade jag. Jag har inte skrivit på något överhuvudtaget ännu och kan således inte bindas vid det här köpet.
-Då får du ta det med den du tecknade abonnemanget av direkt nere i butik för jag kan inte göra något härifrån.

Väl nere i butiken träffade jag samma trevliga tjej som jag förlängde abonnemanget via och bad henne om hjälp. Hon var lite tveksam först, eftersom hon inte visste om hon fick göra så eller inte. -Det är ju trots allt 12 månaders bindningstid som gäller så fort ordern gått iväg, sa hon. Jag förklarade snällt och vänligt för henne att det måste gå att häva, jag har ju trots allt inte skrivit på ett enda papper ännu och borde således till och med kunna ångra köpet helt och hållet, så nog fan borde försäkringen gå att häva. -Sen vore det ju tråkigt att behöva gå till Konsumentverket om ni inte fixar det här, sa jag. Tre minuter senare var försäkringen ett minne blott.

Nu undrar jag bara hur min mobilräkning kan vara så hög, trots att jag bytte ner mig från mitt flat-rate abonnemang till 199:- potten istället. Jag har fortfarande räkningar på 600:- eller mer trots att jag tecknat en radda olika tilläggstjänster som dras från potten. Hoppas allt det där blir bättre när jag får min iPhone och byter abonnemangsform igen.

Imorrn ska jag ringa polisen och kolla vad som krävs för att jag ska kunna skaffa ny legitimation. Mitt gamla pass börjar bli otjänligt eftersom bildsidan nästan lossnat från det, och jag blir pikad varje gång jag handlar med det.

Haha! Där fick ni! Ett helt inlägg utan en enda bild...

...Jag kanske börjar komma tillbaka i gamet i alla fall..?