Aloha betyder både "hej" och "farväl"

Jag har tänkt på en sak och kommit fram till en grej. Jag kommer nog inte uppdatera den här bloggen på väldigt lång tid. Från att ha varit mitt hjärtebarn har bloggen förfallit mer och mer under de senaste åren istället för att uvecklats. Det är sorgligt men sant. Därför har jag insett att det nog är dags att gå vidare med nya projekt.

Jag vill tacka alla er som följt mig under resans gång och önskar er all lycka och framgång vad ni än tar er för! Jag säger inte farväl, för jag vet att vi ses igen, men kanske inte just här på dopplereffekten.

"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Strindberg och Sveriges äldsta universitet...

I morgon gäller det. I morgon är det Uppsala som gäller för min del - Sveriges äldsta universitet. Jag ska på introduktion på Litteraturvetenskapliga institutionen i morgon förmiddag, men än så länge har jag lyckats hålla tillbaka paniken. Uppsala är stort på något sätt.

Strindberg läste vid Uppsala. Förvisso bara en halv termin, men tillräckligt länge för att han skulle komma att avsky det och skriva nid-texter om universitetslivet. Det känns spännande att läsa vid samma läroverk som Strindberg. Jag fick dock höra av en vän att Uppsalas brats vaskar skumpa i lokalerna som Strindberg vistades i. Det tog på något sätt udden lite av min rädsla.
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Metal...

...The big four (Anthrax, Megadeath, Slayer och Metallica) spelar på Ullevi i kväll och snälla SVT har faktiskt bestämt sig för att ge oss hårdrocksälskare en fantastisk afton genom att sända live hela kvällen. Nästan så att det är värt att betala tv-licens.

En afton i hårdrockens tecken. Thrashmetalscenens kungligheter har intagit Ullevi i kväll...
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


ÄNTLIGEN!!!

Som du kanske förstår köpte jag en fläkt idag. Helt awesome!

Som vi har svettats i flera veckor. Nu ska det äntligen bli fason på det!
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Sjutton också...

...Eftersom man tydligen visst kan sitta inne en sån här vacker dag tvingas jag att ta med mig Strindberg ut i trädgården lite senare än först planerat. Min dator har en tendens till att stjäla min uppmärksamhet. Blev slösurfande och lyssnande på Sommar i P1 istället för trädgård. Känner dock att det börjar bli dags. Jag och Ayla håller på att koka bort här i värmen.
Halvkokt katt som sover bort värmen.
Vi har ställt fram en extra vattenskål här i vardagsrummet,
så hon inte behöver flytta sig så långt för att dricka.
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Jomenatt...

...Eftersom man inte kan sitta inne en sån här vacker dag tar jag nog med mig Strindberg ut i trädgården ett slag. Datorn får dock fint stanna här inne.
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Ayla...

...Idag blev vi med katt igen. Idag flyttade nämligen Ayla tillbaka hem.

Pappas bebis...
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Bröllopsyra...

...Idag gifter sig en vän till Princess, så snart ska vi åka iväg på bröllop. Ska bli trevligt med lite fest tycker jag. Så idag blir det kostym och knytfluga. Kanske publicerar nån bild på det imorrn.

Hoppas att du också får en trevlig dag!
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Om att leva med bipolär sjukdom...

...I december 2005 drabbades jag av min första mani. Jag blev så pass dålig att jag tvingades att läggas in på sjukhus under en kortare period och sedan sjukskrivas under den följande våren. Det tog hårt på min självkänsla att bli (och att vara) sjukskriven. Det jag sjukskrevs för var bipolär sjukdom, en sjukdom som man bär med sig hela livet.


Att leva med en sjukdom som man inte kan förlika sig med är ohållbart i längden. Därför väljer jag nu att outa mig själv och skriver detta blogginlägg. Dels för att andra kanske känner igen sig i det jag skriver, men kanske främst för att hjälpa er som inte förstår er på den här sjukdomen att förstå. Det är tungt att skriva om min sjukdom, men ni måste tro mig när jag säger att det är ännu tyngre att tvingas leva med den.


Att leva med bipolär sjukdom är som att leva i en konstant emotionell berg och dalbana. Vissa gånger är uppförsbacken väldigt hög och då kan vägen upp för den sluttande uppförsbacken vara väldigt lång och gå väldigt långsamt. Men efter uppförsbacken gör sjukdomen att man ramlar nedåt - och det kan gå fort. Ibland åker man i loopar och turbulensen kan vara enorm.


I min egen sjukdomsbild existerar både maniska episoder och depressiva perioder. Det ena följer på det andra. Både depressionerna, men främst manierna, inträffar oftast i pressande situationer. Vissa platser (exempelvis sjukhusmiljöer) stressar mig, ger mig ångest och får mig att må otroligt dåligt.


När diagnosen ställdes trodde jag inte på den. Läkarna hade (enligt mig) inte tagit sig tillräckligt med tid för att kunna ställa den sortens diagnos, en diagnos som jag trodde skulle förstöra mitt liv för gott. Nu vet jag att det inte stämmer, men livet med denna sjukdom har ändå varit en tung börda många gånger. Jag har inte valt att vara sjuk.



Jag har levt med min etikett i över fem år nu. Vissa gånger har diagnosen varit en för stor del av mig då jag periodvis har definierat mig själv utifrån min sjukdom. Det ska man inte göra och det gör jag inte längre. Jag har slutat skämmas. Jag är inte en sjukdom; jag är mer än bara en diagnos på en papperslapp.

"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Say it Forward...

Denna text är ett rörande inlägg om bipolär sjukdom som jag hämtat från ett amerikanskt forum och tagit mig tid att översätta.

Say it Forward!

Ta dig tid idag att utbilda någon om bipolär sjukdom. Om varje person som läser detta bara tar fem minuter att dela detta med någon annan skulle tiotusentals personer få en större förståelse för denna allvarliga, kroniska sjukdom. Du kan vara den som gör skillnad i någons liv - genom att minska stigma med hjälp av utbildning - livet kommer bli lättare för dem som ensamma tvingas kämpa dagligen. Gör en god gärning för någon – "Say it Forward" - och dina ord kommer lyfta och röra någon annan på ett sätt som du inte kan föreställa dig.


Här är fem punkter att dela med andra:

1. Mentala sjukdomar är precis som alla andra sjukdomar, de råkar bara påverka hjärnan. Det är ingen skillnad mellan en mental sjukdom och diabetes, hjärtsjukdomar eller njursjukdomar - de råkar bara påverka olika organ i kroppen. Bipolär sjukdom, även känd som manodepressiv sjukdom, är en hjärnsjukdom som orsakar ovanliga skiftningar i en persons humör, energi och möjlighet att fungera. Skillnaden mellan de normala upp- och nedgångar som alla lever med jämfört med symtomen från bipolär sjukdom är allvarliga. De kan resultera i skadade relationer, dåligt presterande på jobb eller i skola, och till och med självmord.

2. Bipolär sjukdom går att behandla. Det finns hjälp! Med rätt medicinering, terapi och livsstil kan personer med bipolär sjukdom leva glada, produktiva liv. Utbildning och stöd finns, så att vi bättre kan förstå och stödja våra nära och kära.

3. Du känner minst en person med bipolär sjukdom, men vet kanske inte om det. Det finns uppskattningsvis sex miljoner amerikaner med bipolär sjukdom. Verkligheten är att globalt sett är det den sjätte ledande funktionsnedsättningen, orsaken till missat arbete, skadade relationer och isolation.

4. Bipolär sjukdom påverkar barn. Experter har enats om att bipolär sjukdom både kan påverka och påverkar barn, även om symptomen kan skilja sig diametralt från vuxnas. Det kan vara exceptionellt svårt för hela familjen, särskilt om den inte söker hjälp på grund av stigmatisering.

5. Stigmatisering skadar inte - det dödar. Många söker inte hjälp eller tar kontakt med sina vänner och familj, utan väljer istället att lida i tyshet. Eftersom hjärnan är det organ som påverkas påverkar symptomen uppträdande, förmåga att fatta beslut och humör. Detta skapar en idé om att en mentalsjukdom är ett karaktärsfel och att personen skulle kunna agera "normalt" om den bara ville. Denna diskriminering bidrar och uppräthåller det tragiska faktum att uppskattningsvis en av fem individer med bipolär sjukdom begår självmord.

Så snälla, ta ett par minuter idag och utbilda någon om bipolär sjukdom. Om den personen gör samma sak (och så vidare) tänk på vilken skillnad vi kan göra.
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Korta tips vid hantering av människor med bipolär sjukdom

Hittade denna tänkvärda lista på ett forum för människor som liksom jag lever med bipolär sjukdom. Gör det enkelt för mig denna gång och publicerar den på originalspråk.

Dos and DONTs of  dealing with someone with bipolar disease

 

Do's and Don'ts for friends and family of people with bipolar. When someone is Bipolar, it is difficult for them, but also difficult for family and friends to know what to say and do. Below is a list of suggestions that I hope you will find helpful.

 

  • Do learn everything you can about this disorder. The more you know the better equipped you will be to know what to expect.
  • Don't ask me how I feel, unless you really want to know.
  • Do realize I am angry and frustrated with the disorder, NOT with you.
  • Do let me know you are available to help me when I ask. I'll be grateful.
  • Do understand why I cancel plans, sometimes at the last minute.
  • Do continue to invite me to all the activities. I never know from day to day or minute to minute how I will feel and just because I am not able to participate one day does not mean I won't be able to today.
  • Do feel that you have the right to ask about my doctor or therapist appointments...but DON'T ask me if I'm taking my medications if I'm legitimately upset about something.
  • Do continue to call me, even when I only seem to want a brief conversation.
  • Do send cards, notes, and other reminders of our friendship or relationship.
  • Do offer me lots of hugs, encouragement, and love, even when I seem to withdraw.
  • Don't tell me I look too good to be depressed. I may be really fighting here to stay above water.
  • Don't tell me you know how I feel. Each of us is different and two people with this disorder can feel totally different. Pain is a relative thing, this includes emotional pain. Do let me know that you understand or that you can relate to what I am saying.
  • Don't tell me about your Aunt  or the friend of a friend etc who is managing in spite of this disorder. We are not all the same and I am doing my best.
  • Don't tell me to "pull myself up by the boot straps", "snap out of it", "what have you got to be depressed about, you have so much to be grateful for", "there are a lot of people worse off than you", "happiness is a choice" or the likes. Believe me if I could "snap" my fingers and have this disorder be gone, don't you think I would have done that a long time ago? Don't you think I would "choose to be happy"?
  • Don't tell me not to worry, that everything will be alright or that this is just a passing phase...this is happening to me right NOW and things ARE NOT ALRIGHT!
  • Don't tell me about the latest fad cure. I want to be cured more than anything and if there is a legitimate cure out there, my personal doctor will let me know. Also don't call my doctor a quack and encourage me to throw out my medications.
  • Don't count me out. This could be the day that I'm ready to accept an invitation.
  • DON’T GIVE UP ON ME...PLEASE…

"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Vi skulle ju bli rockstjärnor...

Min sångröst är tyvärr inte längre vad den var när jag gick i gymnasiet. En röst som inte tränas regelbundet blir tyvärr trött med tiden och det var nu flera år sen jag var som mest aktiv i mitt musicerande.

En ung aspirerande rockstjärna...

Det kan måhända framstå som lite sorgligt att föreställa sig – jag skulle ju bli rockstjärna; vi skulle ju bli rockstjärnor allihop. Men livet blir inte alltid som man tänkt sig. Och saker kan också utvecklas till det bättre. Istället för att hanka mig fram som halvamatörstrubadur på sunkiga alkoholisthak à la Piccolo Mondo ("kan du spela nå't med Creedence, eller?") har jag funnit världens mest underbara livspartner som stöttar mig i vått och torrt och jag läser på en retorikutbildning som kommer ligga till grund för mitt framtida yrkesliv som kommunikatör eller vad det nu blir.

Jag har funnit mitt ljus i mitt liv; min älskade sambo är det finaste jag har och i hennes närhet känner jag mig som en rockstjärna – varje dag dessutom. Jag hoppas att du som läser också hittar en sån speciell person.
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Skön trummis men på fel plats...

...Lite cred måste han ändå få. Gör plats för trummisen i Rick K and The Allnighters band i era hjärtan. Tro mig. Ni kommer inte att ångra er.


Ha en utomordentligt trevlig fredag!
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Om mitt hår...

...Jag önskar att mitt hår var lika lockigt som det blev efter att vi lekt med locktång och spolar igår. Jag kommer därför att permanenta håret inom den närmsta framtiden.

Vem är jag egentligen lik?
Eagle Eye Cherry, Johnny Depp eller Lionel Richie?

"Scio me nihil scire."
- Sokrates


Har tänkt lite...

...På att börja blogga igen för att få dagarna att gå lite fortare för mig och mina läsare. Tips på bloggbara ämnen som inte är "dagens outfit" eller [insert random "rolig" bild] emottages tacksamt.
"Scio me nihil scire."
- Sokrates


RSS 2.0

bloglovin



























































































humor musik nyheter Turbo Tagger