Klantig som man är...

...Det första jag gör när jag kommer hem från min sköna långpromenad är att lägga mig i sängen och plocka upp laptopen. Jag måste ju kunna kommunicera med dig. Men vad händer? Naturligtvis är olyckan framme.

När jag ska lägga mig till rätta så tappar jag naturligtvis ner datorn på golvet från sängen. Ett litet fall men kanske inte det bästa att göra med en dator för 13000 om du förstår vad jag menar. Lyckligtvis så landade den med undersidan ner mot golvet så det blev inga repor eller något i den stilen och den funkar precis lika bra som den alltid gjort, men fan vad jag blev orolig där en liten stund...

Promenaden var skön och jag tog ett lite längre varv än jag brukar och promenerade ner förbi Palace innan jag begav mig hemåt. Jag hade Beatles i lurarna och jag njöt av min promenad som jag alltid gör. Tyvärr var det lite småmulet så stjärnorna lyste inte lika klart som igår, när jag kunde titta upp mot himlen och njuta av Cassiopeja, Orions bälte, Stora och lilla björn och de övriga konstellationer och miljoners miljoner stjärnor jag kunde se när jag stod på Femöresbron igårkväll. Jag passade också på att äta upp min meal bar under promenaden eftersom jag inte ville sukta Älskling som led av att hon inte fått något socker i sig på hela dagen, men det var rätt så skönt att sitta på en parkbänk med min resemugg fylld med varmt gott té och kunna titta ut över strömmen. Jag tror jag börjar tycka om att gå där mer och mer. Att få ha en halvtimme med mig själv och musiken är inte så dumt faktiskt.

Nu ska jag och Älskling hoppa in i duschen och sen är det hopp i säng för min del. Jag ska ju iväg och kolla in det där lagret som jag vill sommarjobba på imorrn och då gäller det att vara pigg och fräsch. Du får en summering av dagen lite senare.

Hej sålänge!

Kommentarer

Det är här du ska skriva:

Namn:
Jag är en stalker

E-postadress: (för framtida hotbrev)

Kläm fram med din bloggadress:

Kläm fram med det:

Trackback
RSS 2.0