VFU...

...Sitter här och känner mig förvirrad när jag funderar på hur jag ska lägga upp mina två veckor i Kungliga Hufvudstaden.

Jag tror jag har det, men tio minuter senare är jag övertygad om att jag inte har det. Så har det sett ut sen i morse. Jag ska försöka sammanställa informationen jag fick in igår till att börja med så får jag utgå från den. Jag tror jag har det nu. ;)

Bolmans perspektiv på ledarskap och Hallbergs kattkiss...

...Hur hänger det här ihop? Organisationsteori och animaliska slaggprodukter? Svaret är att de egentligen inte gör det alls, men att jag ikväll fått ta del av både och.

Min katt är en underbart fantastisk (men också gravt emotionellt störd) rag doll, vars främsta uppgift här i världen är att älska husse över allt annat. Såhär ser hennes tankeverksamhet ut: Husse är fantastisk och det är alltid lika kul att följa honom från rum till rum för att se vad han har för sig. Det är viktigt att kunna föra en konstruktiv dialog med husse även om han inte alltid verkar förstå vad jag menar. När husse inte är hemma är det inte alls lika kul. Kontrasten mellan att vara en pratglad mysboll och att vara en uttråkad hemmakatt är inte alltid angenäm. Därför bör husse bestraffas om jag drabbas av sådant ogemytligt beteende. Därför ska jag slå till där det gör som mest skada för att husse ska förstå. Men var är det? EUREKA! Jag kissar i husses säng. Då får han, den jäveln...

Detta är vad min kära lilla Ayla gjorde i helgen. Två gånger. Dels på den huvudkudde som hon vet att jag sover på, men också på det stora fina dubbelsängstäcket. Som extra bestraffning kissades det även igår på det enkelsängstäcke som jag bäddat med i söndags när jag tagit bort de kissiga sängkläderna. Därför tvingades jag igår till att byta sängkläder ytterligare en gång så att jag nu är inne på mitt sista rena täcke. Detta skedde naturligtvis mitt i jävla natten precis när jag skulle gå och lägga mig. Men så går det väl när man som husse inte förstår att man borde vara hemma mer istället för att springa runt i sin fina overall på Bärseback och Publikum. Behöver jag ens nämna att jag stängt dörrarna till sovrummet idag när jag inte varit hemma?

Kvällens två nöjen (förutom den fantastiska middagen Christer och Jennifer bjöd på) har därför bestått i att tvätta täcken och kuddar parrallelt med mitt ihärdiga ikappläsande av den kurslitteratur (Bolman & Deal) som jag borde läsa klart innan min VFU (min verksamhetsförlagda utbildning) som kickar igång nästa vecka.

Nu däremot, käre vän, är det dags att nanannanananna kudde.

Toodles!

Det var en så skön känsla...

...när jag insåg
  • att jag nu inte längre behöver tänka ut nya strategier för att hantera bråken som jag visste skulle uppstå när jag väl kommer hem
  • att jag inte behöver anpassa mina tider efter någon annan än Ayla
  • att det är skönt att vara ensam ibland
  • att det var ovärt att idealisera henne
  • att hon inte är värd min energi
  • att hon inte är mitt problem längre
  • att jag borde lämnat det sjunkande skeppet för redan ett år sen
  • att det faktiskt kan vara kul att vara singel
och framförallt
  • att det är skönt att hon inte är en del av mitt liv längre
Jag mår så mycket bättre utan henne och det känns episkt att ha nått den insikten.

RSS 2.0