Är det så farligt att ge folk tillgång till det de vill ha?
...Skivaffärerna håller snabbt på att dö ut, musikindustrins blödande sår blir bara djupare och blodet är på fildelarnas händer - i alla fall om man ska lyssna på de budskap som gammelmedia översvämmats av nu när piratdebatten är på tapeten.
Nu kan syner som dessa snart vara ett minne blott, eller vad tror du?
Nu kan syner som dessa snart vara ett minne blott, eller vad tror du?
Mega Store i Stockholm bommar igen och SvD's reportrar är inte sena med att låta butiken poängtera att det mesta antagligen beror på alla de där "farliga fildelarna" som delar gratis via nätet. Samtidigt läser jag i DN om det snälltåg som heter Spotify som faktiskt löser konflikten mellan fildelare och upphovsrättspersoner rätt bra - om man bara orkar lyssna på den lilla reklamsnutten som kommer då och då när man använder programmet så får både annonsörerna, upphovsrättsinnehavare och artister sina pengar och vi fildelare musiken gratis som kompensation. Det låter ju förbannat bra kan man tycka, men skivaffärerna är naturligtvis missnöjda, vilket man ju kan förstå. (Personligen är det enda som jag är riktigt missnöjd med de restriktioner som infördes av Spotify när det infördes blockeringar för vissa artister beroende på vilket land man befinner sig i, men det är en annan historia).
Är detta så här man kan spå skivbutikernas bittra framtid?
Samtidigt kan jag ju inte låta bli att fundera på hur hästuppfödare och vagntillverkare kände sig när Henry Ford förändrade vårt sätt att ta oss från punkt A till punkt B på eller hur många det var på Dramaten eller Moulin Rouge som begrät den nya tekniken som Bröderna Lumière gav oss 1895 när biografen föddes och samhället märkte att det nya hade kommit för att stanna? Journalister som Kaj Schueler som på samma gång ska ömsom applådera och ömsom begråta utvecklingen gör både ett ambivalent och lätt skitnödigt intryck på läsaren om du frågar mig. (Du ser vart jag är på väg nu, eller hur?)
"Jag har bestämt mig! ...Ehm, eller har jag?"
Är detta så här man kan spå skivbutikernas bittra framtid?
Samtidigt kan jag ju inte låta bli att fundera på hur hästuppfödare och vagntillverkare kände sig när Henry Ford förändrade vårt sätt att ta oss från punkt A till punkt B på eller hur många det var på Dramaten eller Moulin Rouge som begrät den nya tekniken som Bröderna Lumière gav oss 1895 när biografen föddes och samhället märkte att det nya hade kommit för att stanna? Journalister som Kaj Schueler som på samma gång ska ömsom applådera och ömsom begråta utvecklingen gör både ett ambivalent och lätt skitnödigt intryck på läsaren om du frågar mig. (Du ser vart jag är på väg nu, eller hur?)
"Jag har bestämt mig! ...Ehm, eller har jag?"
Den moderna tekniken gör alltid något annat omodernt och tvingar alltid någon att förnya sig eller att bli arbetslös. Det är varken fel eller konstigt. Dessutom kan man läsa här om att ungdomar föredrar ljudet i sina mp3-spelare framför CD-ljud och återigen får man fråga sig varför den äldre generationen inte kan acceptera att generation iTunes är nöjd med sin vardag som den är eller att föråldrade fenomen som skivbutiker kommer att dö ut eller vara tvungna att förnya sig förr eller senare för att kunna vara säkra på att klara sig ett tag till på den fria marknaden?
Det finns fortfarande teatrar kvar men även stuterier och vagntillverkare; det tillverkas fortfarande stearinljus trots att glödlampan haft över 150 år på sig att ta över marknaden och konkurrera ut ljusstöparna. Men faktum är att även de flesta av dessa tillverkare har varit tvungna att vara förnyare inom sin genre på ett eller annat sätt för att kunna överleva; kanske genom att sätta doft i ljusen som de säljer eller genom att låta just deras hästar utmärka sig på ett visst sätt? En sak är i alla fall säker - de stod inte och såg på medan tåget körde förbi och de lyckades göra mer än att bara gnälla högst för att säkerställa sin överlevnad...
...Toaletten ligger runt hörnet, Kaj.
Det finns fortfarande teatrar kvar men även stuterier och vagntillverkare; det tillverkas fortfarande stearinljus trots att glödlampan haft över 150 år på sig att ta över marknaden och konkurrera ut ljusstöparna. Men faktum är att även de flesta av dessa tillverkare har varit tvungna att vara förnyare inom sin genre på ett eller annat sätt för att kunna överleva; kanske genom att sätta doft i ljusen som de säljer eller genom att låta just deras hästar utmärka sig på ett visst sätt? En sak är i alla fall säker - de stod inte och såg på medan tåget körde förbi och de lyckades göra mer än att bara gnälla högst för att säkerställa sin överlevnad...
...Toaletten ligger runt hörnet, Kaj.
Kommentarer
Trackback
