...En tom scen. En ensam mikrofon i en ensam spotlight. Bakgrunden består av de första tonerna till Man in the mirror. På mitten av scenen: den gyllene kista som nu ska vara Michael Jacksons sista viloplats.

Det var ett sorgligt sista avsked vi igår fick ta del av live från Staples Center i Los Angeles, men samtidigt var det både väldigt vackert och antagligen väldigt skönt för de som var där och för oss som tittade att tillsammans få ta farväl av den största popstjärna som världen hittils kunnat frambringa. Ett avsked värdigt en artist av Jacksons dignitet.

På en stor skärm i bakgrunden kunde man se familjefoton och närbilder på Michael från olika fotosessioner och konserter. Det visades även rörliga bilder på honom som barn och från olika uppträdanden. Det var vackert och smakfullt.


Det var många artister som ställde sig framför mikrofonen för att, inför hela världen, få säga ett par sista ord om Michaels betydelse för dem själva samt för världens befolkning som helhet. När Brooke Shields tog sitt farväl tårades hennes ögon och när hon läste en passage ur Den lille prinsen var det nog fler än hon som inte kunde hålla dem tillbaka:

"Det som är särskilt rörande med den här sovande prinsen...är hans lojalitet till en blomma - bilden av en ros lysandes inom honom som en flamma i en lykta, till och med när han sover. Och jag insåg att han var ännu skörare än vad jag trott. Lyktor måste skyddas. Minsta vindpust kan blåsa ut dem."

Efter Shields farväl var äntrades scenen av Jermaine Jackson som sjöng Michaels favoritlåt, Smile som Charlie Chaplin skrev till filmen Moderna tider:

"Smile though your heart is aching
Smile even though its breaking
When there are clouds in the sky, youll get by
If you smile through your fear and sorrow
Smile and maybe tomorrow
Youll see the sun come shining through for you
[...]
Thats the time you must keep on trying
Smile, whats the use of crying?
Youll find that life is still worthwhile
If you just smile"

Men det var fler artister och kändisar som skulle visa sin vördnad för den lille prinsen. Maiah Carey sjöng I'll be there och när Usher intog scenen och sjöng Gone too soon började fick  även han en klump i halsen när de sista stroferna sakta klingade ut. Han tröstades sedan av familjen Jackson som kom fram och förenades med honom i en stor gruppkram. Det blev många gruppkramar igår kväll.

Det som rörde mig till tårar var när hans dotter Paris ställde sig framför mikrofonen innan familjen lämnade Staples Center:

"Ända sen jag föddes..Har pappa varit den bästa far ni någonsin kan föreställa er..." Hennes röst gav vika när hon fortsatte med att säga "Och jag vill bara säga att jag älskar honom så [otroligt] mycket."